Debatt: EU behöver försvar mot arbetslivskriminalitet

Genom sofistikerade bemanningsupplägg rekryteras och skeppas säsongsarbetare från hela världen till Sverige för att arbeta som bärplockare. Utomeuropeiska bemanningsföretag rekryterar arbetare till europeiska arbetsgivare som lovar guld och gröna ­skogar, men istället för att åka hem med pengar till familjen har flera lämnat Sverige med större skulder än innan. Skrupelfria aktörer utnyttjar tillfället att erbjuda lån till ockerräntor och när arbetarna kräver ersättning för utebliven eller felaktig lön drivs skulderna in till skyhöga räntor.

Det är något fel i systemet. Idag tar plockarna all risk medan kriminella företag lutar sig tillbaka och täljer guld på arbetstagares bekostnad. Exploatering av arbets­kraften sker i sådan utsträckning att vi blir närmast blinda för det.

Det handlar inte om några småsummor, bärplockarindustrin i Sverige sysselsätter över 6 500 bärplockare och omsätter miljard­belopp varje år. Det är totalt ­oacceptabelt att en industri av denna skala är så fullkomligt nedlusad av arbetskraftsexploatering och rent olaglig verksamhet.

Det krävs omfattande ansvarstagande från fackföreningar, arbetsgivare, och politiker på nationell och europeisk nivå om vi ska återställa balansen mellan den fria rörligheten och arbets­tagares rättigheter.

De allt för liberala reglerna för arbetskraftinvandring måste ses över. Kontrollen över arbetskraftsinvandringen måste stärkas och migrationsverket få de resurser som krävs. Arbetsgivare och fackförbund ska ges mandat att i partsgemensamma enheter kontrollera att företag betalar ut rätt lön och skatt.

EU-lagstiftning ska inte förhindra nationell lagstiftning. Lagstiftningar från EU som är oförenliga med nationella lagar och avtal hindrar svenska myndigheter och fackföreningar från att ställa kriminella företag inför rätta. I Sverige ska svenska lagar och kollektivavtal gälla alla som arbetar på svensk arbetsmarknad, därför måste lagstiftningar revideras för att vara tillämpningsbara i svensk kontext.

Europa behöver stärka sam­arbetet mellan myndigheter och organisationer som arbetar med att bekämpa arbetslivskriminalitet. De myndigheter som är verksamma inom EU ska inte hindras av byråkratiska sekretessregler. Förra året tillsatte den socialdemokratiska regeringen ett antal regionala center mot arbetslivskriminalitet, dessa måste få mer resurser och starkare mandat för att kunna arbeta mer effektivt.

EU behöver ett gemensamt försvar mot arbetslivskriminalitet. De förslag på åtgärder som kommissionen lägger fram måste ställa större krav på företagens skyldigheter att redovisa hur ­löner betalas ut. Kriminaliseringen av arbetskraftsexploatering måste utvidgas och ett gemensamt begrepp för arbetslivskriminalitet ska fastställas på EU-nivå.

Bärplockarsäsongen drar snart igång. Kan vi verkligen vara säkra på att de bär som vi handlar i butiken är plockade av arbetare som omfattas av goda villkor och löner?

Våra kollektivavtal är en del av lösningen, men så länge företag inom EU kan kringgå lagar och avtal för att dumpa löner måste även EU och dess institutioner ta ett större ansvar för att bekämpa fusket. Det är dags att ta kontroll över den inre marknaden!