Debatt: Ett splittrat Europa kräver en folkvald president

Europeiska kommissionen är EU:s verkställande organ. I kommissionen sitter en kommissionär från varje land. Tillsammans bestämmer de 27 kommissionärerna om de lagar och den budget som Europaparlamentet ska rösta igenom. Kommissionen har även uppdraget att representera EU mot omvärlden. 

Kommissionsordföranden, eller presidenten, om man så vill, har uppgiften att leda kommissionens arbete, att bestämma vilka kommissionärer som ska arbeta med vad och att representera EU vid möten med andra institutioner och aktörer. Kommissionen ligger bakom alla de stora satsningarna på klimatet, på konkurrenskraften och stödet till Ukraina. 

En handlingskraftig, kompetent och motiverad kommissionsordförande har möjligheten att tillsammans med sina kollegor styra och forma EU:s riktning och framtid. Nu, mer än någonsin, krävs det att kommissionen agerar. 

Det klimatarbete som präglat EU det senaste decenniet börjar sakta ner. Ukrainas säkerhet och framtid är oviss, Israels folkmord fortsätter obehindrat, USA överger sina allierade och stärker sina band till Ryssland. Det är dags för EU att kavla upp ärmarna och anta rollen som ledaren av den fria världen. 

Ett EU-presidentval vart femte år som ger ett tydligt mandat kommer ge oss en mer handlingskraftig och demokratisk union. 

Med nya uppdrag och ansvar kommer det också krävas mer demokratisk förankring. Istället för att Europeiska rådet föreslår en kandidat som sedan väljs av Europaparlamentet borde EU:s medborgare få rätt att säga sitt. Ett EU-presidentval vart femte år som ger ett tydligt mandat kommer ge oss en mer handlingskraftig och demokratisk union. 

EU är mer än bara en frihandelsunion, det är ett världsunikt demokratiskt samhällsprojekt. EU är det som enar oss när vi möts av kriser och motsättningar. Vår framtid påverkas och bestäms av Europeiska kommissionen. Vi EU-medborgare måste därför få rösta om vilken person som ska leda kommissionen och representera oss mot resten av världen. 

EU anklagas av populister för att vara alldeles för byråkratiskt, att ha för lite transparens och för att inte representera folkets egentliga vilja. EU har ett demokratiskt problem. EU:s toppolitiker ses alltför ofta som en liten maktelit långt borta som aldrig ställs till svar för deras ageranden. En folkvald europeisk president kan skapa en demokratisk legitimitet som minskar den EU-fientliga populism som ledde till Storbritanniens utträde. D

et finns de som säger att en president på EU-nivå skulle leda till mer polarisering. Att det skulle kunna undergräva den sammanhållning som gör EU effektivt. Men detta resonemang håller inte i längden. Samma argument kan användas mot alla instanser av demokrati och demokratiska val. Polarisering är inte heller något som uppstår bara för att det finns ett val att rösta i. 

Polarisering i samhället vittnar om ett större problem. Det vittnar om ett bristande och otillräckligt demokratiskt samtal. Ett växande problem givet hur utländska aktörer använder sig av botar för att sprida desinformation och polariserande falska narrativ. Världen är mer delad än den varit på länge. Stormakter som USA, Ryssland och Kina fattar avgörande beslut som påverkar Europas framtid. I detta nya internationella system måste Europa visa sig handlingskraftigt och enat. Det faktum att Trumps USA förhandlar mellan Ryssland och Ukraina, ett land med kandidatstatus till EU, är anledning nog att vilja stärka EU:s position mellan stormakterna. 

EU måste stå upp för sig själv i en mer polariserad värld. Och det kommer att kräva många tuffa beslut. Den person som ska leda det europeiska arbetet, göra svåra avvägningar och representera oss globalt måste kunna hållas till svars. Hen måste kunna kritiseras, men det räcker inte. Vi måste även ha rätten att välja vem det ska vara.