Debatt: Där kunskapen tar slut tar fördomarna vid

Snälla Dagens ETC, sluta reproducera en rasistisk världsbild där vi ”vita” är personer och de andra är ansiktslösa representanter, skriver Robert Svensson.

Jag blev lite förvånad och besviken när jag läste Dagens ETC (21/10). Det gäller artikeln ”Ebolavaccin i sikte – pengar som styr”. Själva texten är det inget som helst fel på, däremot hur hela artikeln är utformad. Ingressen talar om ”ansiktslösa afrikaner” och sedan finns det (i papperstidningen) foto på två personer. Den ”vita” mannen har ett namn, den ”svarta” mannen är anonym. Inte bara ansiktslös, utan även namnlös. Det nämns inget om den maskförsedda mannen i texten, så jag kan bara utgå från att han ska illustrera någonting. Och det känns väldigt konstigt.

Såhär: Jag vet inte om mannen med masken är en expert på ebolavaccin som jobbar i ett labb för att hitta ett botemedel. Eller om han är en läkare som räddat hundratals liv. Eller en hjälparbetare som städar upp ett kontaminerat område. Eller om han är en smittad människa, med fru och barn, som i stort inväntar döden. Eller ... tja, du förstår.

Och där kunskapen tar slut tar fördomarna vid. Jag ser att det är en afrikan, ansiktslös, namnlös. Hans ögon vädjar, hans händer vädjar, tydligen till mig. Det är verkligen en illustration av ”White man’s burden”. Afrikanen är hjälplös och ska förlita sig på min (vita, europeiska) vilja.

Det finns en undersökning som visar hur rasifierade människor oftast förvandlas till namnlösa, ansiktslösa symboler för en katastrof eller nödtillstånd och att detta reproducerar en rasistisk världsbild där vi ”vita” är personer och de andra är representanter.

Jag gillar verkligen Dagens ETC, hade det varit vilken annan dagstidning som helst hade jag himlat med ögonen och gått vidare.

Ni behövs verkligen och gör ett jättebra jobb, men snälla, fortsätt inte att reproducera dom här tankemönstren.

Robert Svensson
Göteborg

Svar direkt:

Dagens ETC har som ambition att vara en relevant och aktuell dagstidning även när det kommer till utrikeshändelser. Vi ska förmedla nyheter och analyser. Vi ska hjälpa läsarna att förstå vad som händer och varför det händer. Bäst lyckas det här när vi skickar egna reportrar eller frilansmedarbetare till händelsernas centrum. Så har vi kunnat rapportera om exempelvis Ukraina och Syrien/Irak. Med vad gäller det fruktansvärda ebolautbrottet i Västafrika har vi ännu inte haft reporter på plats. Då handlar det om vad som brukas kallas skrivbordsjournalistik. Det vill säga att vi – från hemmaredaktionen – kontaktar människor som har erfarenheter eller kunskaper som gör att tidningen kan göra tydligt av vad som sker. Men till dessa berättelser kommer bilder. De hämtas då från de stora nyhetsbyråerna. Här står vi genast inför ett dilemma. Säg att en nyhetsbyrå skildrar terrordådet i Kanada. Ingen är då anonym eller, som du skriver, ”ansiktslös”. Tvärtom, det är oerhört noga med namn. Människan blir ett subjekt, inte bara ett exempel. Men för andra kontinenter – jag ser samma tendens för Latinamerika som för Afrika – försvinner dessa namn påfallande ofta. Dagens ETC har som ambition att använda bilder där människor är människor, inte reducerade till objekt. I det nummer av tidningen du läste finns sådana berättelser, om Emmanuel Junior Cooper som förlorat nästan hela sin familj, om Musu Kobba som förlorat sin syster. Men där fanns även de namnlösa bilderna. Tyvärr.

Dagens ETC ska inte agera som byråerna. Vi sätter en annan agenda. Alltså: Vi har gjort misstag. Men jag vet att vi kommer att arbeta för att det inte ska upprepas. Och nu har vi en medarbetare på väg till Sierra Leone. Då kan vi styra innehållet fullt ut.

Andreas Gustavsson
Chefredaktör Dagens ETC