Dags för public service 2.0

År 2020 ska nya sändningstillstånd träda i kraft, ett arbete som inleds redan nästa år. Det har gett upphov till en public service-debatt som kanske mest kommit att handla om radio- och tv-avgiften. Som det ser ut idag är det den som äger en tv-mottagare som betalar. En diskussion är på sin plats, det är uppenbart, men inte enbart om hur public service finansieras utan också om vad public service ska vara.

Public service betyder i allmänhetens tjänst. I Sverige är public service också ett samlande begreppet för de radio- och tv-kanaler som erbjuds av Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion vars verksamheter finansieras av tv-avgiften. Den här typen av tjänst har ett behov av att utvecklas i takt med nya sätt att konsumera kultur.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

”För tv-avgiften får vi program som är oberoende, opartiska och sakliga”, står det på SVT:s hemsida. Och det nuvarande sändningstillståndet lyder: ”Verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.” Det var anledningen till att public service startade. För att alla medborgare i ett demokratiskt land ska få tillgång till opartisk och mångsidig information inom olika oråden. Ett public service-företag ska spegla omvärlden ur många olika perspektiv.

Sida skriver på sin hemsida om deras arbete med public service: ”Syftet med public service är att informera, utbilda och underhålla allmänheten. Public serviceföretagen ska därför vara oberoende, präglas av pluralism och sända en variation av program. Public service radio ser lyssnaren som en medborgare medan en kommersiell radiostation i första hand ser lyssnaren som en konsument. En radio som drivs av en regering ser istället lyssnaren i första hand som en väljare. En radio i public service tjänst agerar för medborgarens intressen.”

Hur ser public service ut gentemot dagens behov? Att medborgare i ett demokratiskt land ska kunna få tillgång till opartisk och mångsidig information inom olika områden är ett bestående behov. Men vårt sätt att konsumera kultur har förändrats. Den stora skillnaden är att vi går från tv och radio till internet. Ta med public service på den här resan som inneburit:

• Att vi söker information via sökmotorer.

• Att vi ser och hör program digitalt.

• Att vi skickar mail oftare än papperspost.

Det är viktigare än det ser ut att vara vid första anblick. Rätten till det grundläggande demokratiska, rätten till opartisk och mångsidig information inom olika oråden, har i och med denna resa rubbats. När vi använder internet så är det på marknadens villkor och med medborgarnas data som valuta.

Public service behöver alltså utvidgas till en oberoende sökmotor som inte säljer användarnas data och som är reklamfri. Koppla en oberoende mejlfunktion till detta och våra medborgerliga rättigheter upprätthålls.

Detta är vad public service kunde vara. Ta med public service på resan så att vi kan få fortsätta vara medborgare i ett demokratiskt samhälle.