Debatt. .

2021-09-14 01:07
”Forskning visar att barn till frihetsberövade löper större risk än andra att drabbas av psykisk ohälsa, utanförskap och hamna i egen kriminalitet”, skriver debattörerna.  Bild: Bertil Ericson/TT
”Forskning visar att barn till frihetsberövade löper större risk än andra att drabbas av psykisk ohälsa, utanförskap och hamna i egen kriminalitet”, skriver debattörerna. 
Puffetikett
Dagens ETC

Brist på barnrättsperspektiv när föräldrar frihetsberövas

”Jag hade velat att det hade varit närmare för vi fick åka tåg dit. Så att man kunde hälsa på honom varje vecka eller i alla fall varje månad. För på två år fick vi bara träffa honom två gånger”, säger en elvaårig flicka om hur det varit att ha pappa i fängelse. En ny rapport visar på hur barns rätt till kontakt kränks.

Kriminalvården uppskattar att 30 000 barn i Sverige har en förälder i fängelse eller frivård. En grupp barn som ofta faller mellan stolarna. I vår rapport ”Man måste få veta” som baseras på djupintervjuer med barn och unga, vars förälder eller annan familjemedlem är eller har varit frihetsberövad, framkommer stora brister när det gäller barns rätt till information, stöd och kontakt.

Varför är det ett problem? Forskning visar att barn till frihetsberövade löper större risk än andra att drabbas av psykisk ohälsa, utanförskap och hamna i egen kriminalitet. Konsekvenser som orsakar lidande för individen och dessutom är kostsamt för samhället. Att behålla kontakten med familjen visar sig också vara motiverande för att den frihetsberövade inte ska återfalla i brott. Samtidigt är barns behov individuella, och det finns de barn som behöver skyddas från den frihetsberövade.  Men forskning visar ändå att tidig information och kontakt är en skyddsfaktor för barnet.

Rapporten visar att:

  • Tre av fyra önskar mer kontakt med frihetsberövad familjemedlem.
  • Nio av tio anser att man har rätt att få veta att ens förälder frihetsberövats.
  • 93 procent anger att det har hjälpt dem med samtalsstöd och många uppger att det varit viktigt att träffa andra i samma situation.
  • Flera nämner att stöd bör finnas på flera olika håll som i för­skola och skola, inte bara genom ­ideella organisationer.
  • Barn vill få bättre hjälp att förstå rättsprocessen och få mer information om hur det är i ett fängelse.

Idag är stödet till barnen i den här målgruppen bristfälligt, ser väldigt olika ut i landet, och vilar nästan uteslutande på civilsamhället. Socialstyrelsens kartläggning från 2018 visar att 79 procent av Sveriges kommuner saknar insatser för barn och unga med frihetsberövade föräldrar. 94 procent av kommunerna saknar dessutom en förebyggande eller uppsökande verksamhet som riktar sig till barn i denna situation. Närhetsprincipen, som infördes för att underlätta barns möjlighet till kontakt med föräldern, tillämpas otillräckligt idag. För barnen kan det innebära att föräldern blir placerad på andra sidan av landet, vilket kan försvåra eller faktiskt omöjliggöra besök.

Vi på Erikshjälpen, Räddningsmissionen och BUFFF verkar tillsammans för att stärka barn och familjer som har en familjemedlem som är eller har varit frihetsbe­rövad. Vi vet att många av barnen känner sorg, ilska, oro, skuld, skam och saknad.

Beslutsfattare nationellt och lokalt måste nu agera:

  • Säkerställ att rättsvårdande myndigheter ger tydlig och ­barn­anpassad information ­genom hela rättsprocessen.
  • Tydliggör kommunernas ansvar för målgruppen. Det specifika stödet kan inte som idag vila primärt på civilsamhället.
  • Inför nationella riktlinjer. Det ska inte vara avgörande var i ­landet barnet bor. Med ­nationella riktlinjer blir stödet bättre och mer jämlikt.
  • Möjliggör för barn att upprätt­hålla personlig relation till frihets­berövad familjemedlem genom att bland annat tillämpa närhetsprincipen och erbjuda ekonomiskt stöd vid resor för barnet.

Vi som arbetat med frågan i många år välkomnar att beslutsfattare samverkar med oss. Men framför allt vill vi att ni lyssnar på barnen. Som en 13-årig pojke svarade i studien: ”Det är inte vårt fel.”

Daniel Grahn, Ida Storm Mukwana, Madelein Kattel 
Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen, Ida Storm Mukwana, sakkunnig och projektledare för rapporten, Erikshjälpen, och Madelein Kattel, verksamhetschef BUFFF Line Fuchs verksamhetschef Solrosen, Räddningsmissionen