Debatt: Att föda och födas i dödens skugga

Statens medicinsk-etiska råd, Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik och Sjuksköterskornas etikråd har i ett gemensamt uttalande den 25 februari uttryckt sin djupa oro över att Israel nu tvingar Läkare utan gränser att avsluta sin verksamhet i Gaza. 

Att på detta sätt försvåra en hjälporganisations tillträde till ett krigsdrabbat område är en kränkning av folkrätten. Läkare utan Gränser har hittills bistått vid var tredje förlossning i Gaza, och ett avslutande av dessa insatser skulle ytterligare försämra situationen för gravida, födande och nyfödda. Att omöjliggöra organisationens närvaro i Gaza är, etiskt oförsvarbart och livsfarligt för de mest utsatta.

Enligt hälsoministeriet i Gaza minskade födelsetalen i Gaza med 41 procent mellan år 2022 och 2025. 33 procent av alla barn i Gaza föds antingen för tidigt, är underviktiga eller behöver neonatal intensivvård. På neonatalavdelningar kan fyra till fem barn behöva vårdas i samma kuvös, och det har förekommit att barn avlidit på grund av utebliven syrgastillgång vid elavbrott.  

Under vintern dog elva barn av nedkylning. Enligt en tvärsnittsstudie från 2024 led hälften av födande kvinnor i Gaza av blodbrist, 59 procent åt endast en eller två måltider per dag och en fjärdedel hade mindre än fyra mödravårdsbesök under graviditeteten. Vid Rädda barnens kliniker var 40 procent av gravida och ammande kvinnor undernärda.

Bröstmjölksersättning, nappflaskor, hygienartiklar och barnvaccinationssprutor är exempel på varor som stoppats vid gränsen under Israels blockad. Sjukvårdsmateriel och viktiga läkemedel har hindrats från att nå gravida i Gaza. Det har rapporterats att akuta kejsarsnitt behövt göras utan bedövning. Kraftigt begränsade sjukvårdsresurser skapar en stor osäkerhet för gravida, nyförlösta och nyfödda. 

Läget har ytterligare förvärrats genom att vårdpersonalen blivit måltavla för Israels attacker. 1 722 vårdarbetare har dödats under de två första åren av Israels krig, motsvarande 70 vårdarbetare i månaden. Minst 94 procent av sjukhusen har delvis eller helt förstörts, inklusive fertilitetskliniker med tusentals frysta embryon. Akut förlossningsvård finns nu bara på en bråkdel av de vårdinrättningar som fanns före kriget.

Vid årsskiftet presenterade Israels regering nya krav på information om personal hos hjälporganisationerna i Gaza, vilket strider mot dessa organisationers sekretess- och säkerhetsregler. Detta ledde till att Läkare Utan Gränser, liksom 36 andra hjälporganisationer, förbjöds att verka i Gaza efter den 1 mars. 

Israels högsta domstol stoppade tillfälligt de orimliga förhållningsreglerna den 27 februari efter att flera av hjälporganisationerna överklagat, men redan nästa dag, i samband med attacken mot Iran, stängdes gränsen till Gaza vilket omöjliggjorde införsel av personal och förnödenheter.

Tystnad inför dessa kränkningar är, som etikråden skriver i sitt utlåtande, ”ett moraliskt ställningstagande i fel riktning”. I detta läge bör såväl Sveriges regering som vårdprofessionernas organisationer sätta maximal press på Israel att ändra beslutet att utestänga hjälporganisationerna. 

Utöver tydliga ställningstaganden och diplomatisk press fordrar detta konkreta åtgärder såsom omfattande ekonomiska sanktioner, stopp för all vapenhandel samt frysta samarbeten med statliga institutioner i Israel. Genom uppdrag till Socialstyrelsen kan Sverige delta i återuppbyggnaden av sjukvårdsinfrastrukturen i Gaza och möjliggöra för offentliga aktörer att bidra med ”kunskap, erfarenhet och kapacitet”.

Att förhindra humanitära insatser innebär ett brott mot grundläggande mänskliga rättigheter – rätten till bästa möjliga hälsa och rätten till liv. Därför har företrädare för sjukvården, liksom dess organisationer och yrkesföreningar, ett särskilt ansvar att verka för att hjälparbete kan genomföras på Gazaremsan.