Debatt: Arkitekter kan förändra – använd den makten

Arkitekter har ett särskilt ansvar för gestaltningen av våra samhällen och bostäder. Forskarna försöker få oss att förstå att klimatförändringarna är ett rättviseproblem. Att arkitekter har makt att förändra strukturer ser vi inte. 

Vårt koloniala arv och den fortsatta exploateringen av ­marginaliserade människor ger oss vår överordning i ett orättvist system. De privilegier vi har genom vår överordning gör att vi inte agerar som om vi befanns oss i ett krisläge. 

Vi måste förstå hur vi kan ­använda arkitekters kunskap och privilegier för att styra mot en rättvis värld utan strukturer som skapar orättvisa, klimatkris och en ny massutrotning. Först när vi förstår kan vi börja agera. 

Nomineringarna till Sveriges Arkitekters arkitekturpriser visar att arkitekter inte börjat förstå ännu. Så länge vi premierar prestigefylld arkitektur med extra allt för en liten grupp välbeställda människor exkluderar vi andra grupper. Byggande för ett fåtal exkluderar byggande för mångfald. Vi exkluderar samskapade sammanhang för resurssvaga. Så länge vi använder jungfruliga material påskyndar vi massutrotningen. Så länge vi använder energiintensiva material påskyndar vi klimatförändringarna. 

Sveriges Arkitekter ger glans åt projekt för människor med resurser och makt. De premierar solitära privatbostäder på ensliga platser med ett liv utan grannar eller gemensamt nyttjande av tillgångar. Vårt språkbruk och våra narrativ beskriver vår överordning. Arkitekturpriserna lyfter fram överordningen. 

När Sveriges Arkitekter nominerar byggnader i betong på Gotland ger de sig in i en politisk diskussion. Det har man har inte förstått. Det finns en stark lokal opposition mot kalkbrytning på Gotland. Rätten till dricksvatten står på spel. Förutsättningarna att leva och bo på Gotland riskeras. Att rena havsvatten till dricksvatten är en extremt energikrävande åtgärd precis som tillverkningen av cement. Energin som används är inte fossilfri. Om vi tar FN:s globala mål på allvar slutar vi föreskriva betong. 

Jag saknar den samiska ­arkitekturen i priserna och ­beskrivningen av arkitektur, både historisk och modern samisk arkitektur. Om Sveriges ­Arkitekter tar de globala målen på allvar ­premierar de även svenska ­minoriteter. Jag är nyfiken på hur romsk arkitektur kan se ut.

Vi behöver förändra vår syn på arkitektur och vad som ­definierar en arkitekt. Att definiera ­arkitektyrket med gestaltningen av nya byggnadsverk kan vi inte fortsätta med. Vi måste lära oss att arkitektoniskt vårda de resurser vi redan har. Vi behöver förändra ­arkitektutbildningarna för att skapa nya, rättvisa strukturer. 

Sveriges Arkitekter måste vakna upp ur sin törnrosasömn och inse att vi lever i en värld där vi åtnjuter privilegier på bekostnad av andra. Om vi inte är med och skapar förändring skapar vi ingen fred med jorden. Vår brist på förändringsvilja kommer att orsaka lidande för kommande generationer. 

Troligtvis tillhör svenska arkitekter de rikaste tio procenten i världen. Det gör alla i Sverige med en månadslön högre än 27 000 kronor. Arkitekter och alla andra med samma privilegier förbrukar hälften av all koldioxid som släpps ut i atmosfären. 90 procent av världens befolkning förbrukar den andra halvan. 

Så länge arkitekter agerar som om de inte har den här kunskapen spelar de med i business as usual. Vi vet vart den livsstilen för oss, in i en förändring som ­mänskligheten saknar förmåga att anpassa sig till. Våra val för­brukar koldioxid. Vi är ansvariga för framtiden.

Brittiska forskare har en lista med personliga val som förändrar: ät växtbaserat och lokalodlat, flyg utrikes som mest vart åttonde år, köp högst tre nya plagg per år, använd din elektronik i sju år. Det här är personliga förändringar som är fullt realistiska att genomföra. Flög du utomlands senaste gången 2014 kan du göra en ny resa i år, om inte så ta ett annat färdmedel. Har du köpt din mobiltelefon före år 2015 kan du köpa en ny i år, om inte så använder du den du har.

Jag saknar arkitektur­berättelser om det fantastiska ­byggandet för alla. Berättelserna om ­arkitektur med gemenskap och om ­gemensam användning av byggnader och resurser. Jag tror att arkitekter vill skapa en bättre värld för allt levande, vi vet bara inte hur.