Arbetarkvinnor har tagit värsta pandemismällen

Susanna Gideonsson satte fingret på vårt lands främsta problem under LO:s valupptakt i onsdags: jämlikheten minskar i vårt land. Under pandemin har de allra, allra rikaste fördubblat sina förmögenheter. Under samma period har personer i arbetaryrken vittnat om en minskad inkomst. Det är lika orimligt som orättvist.

I LO:s rapport ”Vi som inte jobbade hemma” visas att kvinnors arbetsbelastning ökat för över hälften av kvinnorna i arbetaryrken. Samtidigt har möjligheterna till återhämtning minskat. Den kommande hälsoskulden bland kvinnor i arbetaryrken måste förebyggas och åtgärdas innan det är för sent.

Dessutom är kvinnliga arbetare överrepresenterade bland de som förlorat sin anställning i sviterna av pandemin. Medan vissa fördubblar sina förmögenheter blir andra varslade. Det är arbetstagare med otrygga och tillfälliga anställningar som främst fått betala det ekonomiska priset av pandemin. Och vi vet ju alla att de otryggt anställda i hög utsträckning är kvinnor.

Dessvärre är allt detta inte en nyhet. Kvinnor i arbetaryrkens ställning på arbetsmarknaden har aldrig varit bra. Att det blir otryggare under pandemin innebär helt enkelt inte att det inte var otryggt innan. Faktum är att läget är så pass allvarligt att livslängden för arbetarkvinnor med kort utbildning sjunker medan den ökar för alla andra i samhället. Jag blir mörkrädd. Det borde vi alla bli.

Det är tydligt att de senaste decenniernas marknadsfundamentalism inte har funkat. Välfärden är mager, de borgerliga regionerna bortprioriterar anställdas arbetsmiljö och tryggheten är alltmer otrygg. Arbetarkvinnornas situation är akut.

Ett bra första steg för att göra vardagen bättre för alla de som sliter sönder sina kroppar är att avskaffa karensavdraget permanent, att se till att alla orkar jobba ända fram till pensionen genom bättre villkor och förkortad arbetstid, samt att införa en individualiserad föräldraförsäkring. För att nämna några få exempel.

I september har vi chansen att rösta fram en majoritet i riksdagen som prioriterar en jämlik jämställdhet. En majoritet som bygger välfärden istället för att avveckla den. En majoritet som står på samma sida som de som sliter sönder sina kroppars sida och inte som de som fördubblar sina förmögenheter mitt under en brinnande kris.