Debatt: Animalier är en viktig del av vår livsmedelsförsörjning

I en debattartikel med rubriken ”Förbjuder liberalismen kött?” argumenterar Martin Smedjeback att människan bör sluta med konsumtion av animalier med hänvisning till den liberala filosofen J S Mills och ”skadeprincipen” från mitten av 1800-talet. Trots att Mills syftade på människans individuella frihet så är resonemanget intressant.

Man kan även filosofera kring huruvida olika arters domesticering inte varit ett lyckokast för deras överlevnad. Våra husdjur får mat, vård och omsorg i utbyte mot livsmedel, kläder och dragkraft. Nötkreatur har dragit en vinstlott till skillnad från den amerikanska släktingen på prärien. Resonemangen Smedjeback för har dock inget med verkligheten att göra utan passar bättre som diskussionsunderlag i den akademiska världen. 

Animalier har varit och kommer även fortsättningsvis vara en viktig del av Sveriges livsmedelsförsörjning. Så som vi bedriver livsmedelsproduktion kommer det alltid att bildas biologiska restprodukter, det vill säga fodermedel som vi människor varken kan eller vill äta. Det kan handla om restprodukter från tillverkning av socker, vetemjöl till biodrivmedel. Våra husdjur har den unika förmågan att omvandla dessa restprodukter till näringsrika livsmedel. Det är därför animalieproduktionen är en så viktig del för att skapa en säker och stabil livsmedelsproduktion. 

Vi har även ett gemensamt ansvar att måna om våra mest artrika marker, de ogödslade naturbetesmarkerna som medger livsmiljöer för insekter, fåglar och växter. Det är ett arbete som våra idisslare hjälper oss och de i många fall rödlistade arterna med. 

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU gjorde för några år sedan en studie om framtidens lantbruk i Sverige med en livsmedelsproduktion baserad på biologiska restprodukter. Resultatet visar att det går att föda Sveriges befolkning på en animalieproduktion som baseras på restprodukter och naturvård och med betydligt lägre klimatpåverkan än i dagsläget. 

När det gäller vår syn på framtidens kosthållning så är vi överens med Martin Smedjeback om att den kommer att förändras. Däremot är vi övertygade om att våra domesticerade djur inte ägnar dagarna åt att filosofera kring liv och död. Det är mer en fråga för det mänskliga medvetandet och ska diskuteras men de teoretiska resonemangen får inte förstöra våra möjligheter till hållbar livsmedelsproduktion i Sverige.

Martin Dreber
Erika Vestgöte Dreber
Agronomer och lant bruksrådgivare inom klimat/djurmiljö och energi