Debatt: 1,3 miljarder för att hämta hem kulturen

Redan innan pandemin stod den statliga kulturpolitiken inför stora utmaningar. Tanken att alla ska ha tillgång till en mångfald av konst och kultur har inte uppfyllts. Det vill säga, ett kulturutbud som upplevs relevant och inte begränsas av ens plånbok eller var i landet man bor.

Myndigheten för kulturanalys har länge visat hur kulturvanor och tillgänglighet skiljer sig åt beroende på socioekonomiska, geografiska och demografiska faktorer. Frågan handlar dels om kulturskaparnas otrygga villkor, dels om den allmänna nedmonteringen av kulturens roll i samhället.

De professionella konst- och kulturskaparna är grunden för ett rikt och levande kulturliv. Trots detta präglas kulturarbetsmarknaden alltjämt av tidsbegränsade och osäkra anställningar. Det är inte ovanligt att kulturarbetare kombinerar projektanställningar med eget företagande och perioder då man försörjer sig på stipendier.

Alla statliga utredningar visar att konst- och kulturskapare arbetar under sämre ekonomiska villkor än andra grupper i samhället trots motsvarande krav på utbildning och yrkeserfarenhet. Den senaste utredningen, "Konstnär – oavsett villkor?”, visar att konstnärer  tar  mindre del av föräldrapenning, bostadsbidrag och försörjningsstöd trots att de har en lägre genomsnittlig inkomst. De har dessutom en mindre del av de kollektivavtalad tjänstepensionerna.
Det är med dessa förutsättningar som kulturarbetare och kulturföretag, i bästa fall, har överlevt pandemins restriktioner.

De riktade kulturkrisstöden, korttidspermitteringsstödet och evenemangsstödet, har haft en stor betydelse det senaste året. Nu behövs insatser för att få igång verksamheterna fullt ut igen. Det krävs dels en seriös diskussion om hur publika arrangemang kan genomföras smittsäkert, dels en budget som stimulerar verksamhet och trygghet för konst- och kulturskapare.
Idag kan vi därför presentera följande:

Förstärkt kulturbudget om 1,8 miljarder för kulturens återhämtning. Fokus är sysselsättning, jobbskapande och regional utveckling. Exempel på viktiga kulturpolitiska reformer är ekonomiska stimulanser för fler filmproduktioner i Sverige, en satsning på samverkansmodellen för regional kultur, digitalisering av kulturarvet, trygga villkor för konstnärer och fria aktörer inom bild och form samt scenkonst och musik.

Utredning om hur sjukpenninggrundande inkomst ska fastställas för kulturskapare. Genom tillsättningen av utredningen ”Tydligt, enkelt och förutsägbart – företagares trygghetssystem” som lämnar sitt slutbetänkande i december ser vi till att ha svar på hur vi stärker konst- och kulturskapares rätt till sjukpenning.

Publika arrangemang utan restriktioner. I tisdags meddelade regeringen att steg fyra genomförs av återöppningsplanen vilket innebär att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar blir möjliga igen, utan restriktioner.

Med dessa förslag är ambitionen att ge tillbaka kulturen till folket efter ett drygt år av restriktioner.