Utrikes.

2016-10-19 17:00
Kurdiska styrkor utanför en av byarna som omger Mosul. Bild: AP
Kurdiska styrkor utanför en av byarna som omger Mosul.

Slaget som avgör Iraks framtid

Den största och viktigaste striden mot Islamiska staten (IS) i Irak har inletts. Mosul ska befrias från jihadisternas förtryck. Men vad händer efteråt? Dagens ETC:s korrespondent Joakim Medin är på plats i norra Irak och analyserar de bakomliggande konflikterna i kriget mot IS.

I måndags påbörjades den sedan länge utlovade militära operationen för att ta tillbaka Mosul, Iraks näst största stad, från dess ockupanter Islamiska staten (IS). Tvåmiljonersstaden Mosul erövrades av IS i en blixtoffensiv i juni 2014, som fick den mycket större men dåligt tränade irakiska armén att kollapsa. Segern gjorde jihadisterna till världskändisar och samma månad utropade de ett kalifat.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Mosul ska i dag istället förvandlas till en symbol för IS nederlag. Slaget kommer att bli det största hittills mot jihadisterna, i Irak. Att Turkietstödda syriska rebeller i söndags dessutom erövrade den symboliska staden Dabiq i norra Syrien, som namngett IS internationella propagandamagasin, visar att det går mycket dåligt för IS. Mosul behöver dock inte bli någon enkel match för det. IS tvingar folk att strida, har grävt tunnlar inför urbana strider och förberett att tända eld på oljedepåer för att försvåra sikten för amerikanska bombplan.

Medling av USA

Operationen har också kastat in Irak i en ny fas av sitt inbördeskrig, som lett till flera andra allvarliga konflikter. Under den första dagen deltog tiotusentals soldater, från de två kurdiska partierna KDP:s och PUK:s peshmergastyrkor, från den irakiska armén och de shiamuslimska miliserna Hashd al-Shaabi. Alliansen mellan dessa har skapats genom medling av USA och enligt avtalet ska bara sunnitiska, nationella styrkor tillåtas gå in i det sunnidominerade Mosul, för att undvika etniska spänningar.

Utöver dessa fyra aktörer finns det ytterligare tre, som vill blanda sig i striderna. Atheel al-Nujaifi, som förut var guvernör över Ninvehprovinsen där Mosul ligger, etablerade efter IS erövringståg 2014 den privata sunnimuslimska milisen Hashd al-Watani. Sedan skickade Turkiet hundratals soldater för att träna exguvernörens krigare, i staden Bashiqa. Den 1 oktober beslutade Ankara att förlänga sina soldaters uppdrag i Bashiqa – vilket de senaste veckorna skapat en infekterad konflikt med Iraks shiadominerade regering, som krävt att Turkiet ska ta hem sina styrkor.

– Turkiet gjorde ett stort misstag som korsade gränsen utan den irakiska regeringens tillåtelse. Några av de sunniirakier som Turkiet stödjer kommer också från den gamla Baathregimen (under Saddam Hussein), säger Haitham al-Mayahi, rådgivare åt Badr-organisationen som är en av de största shiamiliserna, till Dagens ETC.

"Utländsk ockupant"

Shiamiliser har tidigare legat bakom mycket grova, sekteristiska övergrepp mot sunnitisk civilbefolkning, när de intagit andra IS-städer i Irak. Människorättsgrupper har dock pekat ut vissa specifika grupper som skyldiga – inte alla. Men flera shiamiliser har nu signalerat att de i strid med USA-avtalet ändå kommer gå in med sina krigare i Mosul, eftersom Turkiet vägrat ta hem sina styrkor.

Tvärtom insisterar Turkiet på att både de och exguvernör Nujaifis sunnitiska styrkor ska delta i Mosuloperationen, som en femte och sjätte väpnad aktör. Irak och Turkiet har mötts i diplomatiska samtal för att försöka dämpa spänningarna – samt kanske för att undvika en turkisk-shiitisk väpnad sammandrabbning.

– Vi kommer att se Turkiet som en utländsk ockupant om de inte backar från Mosul. De borde tänka sig för noga, säger Haitham al-Mayahi, som lägger till att 15 000 miliskrigare nu finns utanför Mosul.

Läs vidare på nästa sida: Risk för sekterism

Sju aktörer ska samsas

Mosul och stora delar av nordvästra Irak erövrades under en militär kampanj av Islamiska staten (IS), i början av juni 2014. IS hade redan kontrollerat flera irakiska städer samt den irakisk-syriska gränsen sedan ett halvår tidigare, men inte getts någon stor uppmärksamhet. Förberedelserna för att ta tillbaka Mosul från IS har pågått länge och den officiella operationen inleddes den 17 oktober.

Sju olika aktörer deltar eller säger sig vilja delta i striderna: de separata peshmergastyrkorna hos de båda irakisk-kurdiska partierna KDP och PUK, den irakiska armén, shiamiliserna Hashd al-Shaabi som mer eller mindre är en egen gren av Iraks armé, Turkiet som har egna styrkor i norra Irak, den Turkietstödda sunnimilisen Hashd al-Watani samt den kurdiska PKK-gerillan. Flera av dessa ligger i allvarlig, ibland redan väpnad konflikt med varandra.

USA ger flygunderstöd till peshmergastyrkorna, Iraks armé och shiamiliserna under operationen. Styrkorna backas också upp av franska soldaters artilleri, och i bakgrunden finns även Sverige och flera andra väststater med mindre grupper av militära rådgivare. IS uppskattas ha några tusen krigare kvar i staden och dess omnejd.