Kajsa Ekis Ekman: Mänskliga rättigheter är inget privilegium

Privilegierad – skit i dina privilegier! Hellre en omedveten jävel som gör nåt, än en medveten typ som sitter och sticker nålar i sig själv för att få applåder.

Att ”vara medveten om sina privilegier” har blivit medelklassens nya mantra. Det gäller, hör vi från diverse håll, att ”erkänna sina privilegier” vad gäller kön, klass, etnicitet, funktion, sexuell läggning, kroppsform och så vidare. Erkänner man sina privilegier antas man bli en bättre människa, även om man inte för den skull gör avkall på dem. Som alla medelklassmantran är det narcissistiskt. 70-talets medvetna medelklass talade om att ”ta ställning”. Det var viktigt att ta ställning i samtidens konflikter – krig, ockupationer, blockpolitikens maktspel – och den som inte hade tagit ställning uppmanades att snabbt göra det. Gjorde man inte det var man velig, opolitisk och utan att man visste det, imperialismens medlöpare. Vad det betydde för krigens utgång att Janne i Borlänge tog ställning var inte alltid klart, men ställning skulle tas, även om det inte alltid ledde till konkret handling.