Kommentar / Tomas Kåberger.

2016-06-20 17:00

Högt pris för att rädda de stora kraftbolagen

De största förlorarna är de som vågade investera för att uppfylla de energipolitiska målen genom att bygga kraftvärme, vindkraftverk och större solcellsanläggningar.

Sverige har just upplevt en energipolitisk kris orsakad av lågt elpris. Det snabba genombrottet för sol- och vindenergi med låga kostnader har tvingat många av världens gamla kraftbolag, inklusive de svenska, att redovisa förluster. Sammantaget redovisades Europas 16 största kraftbolag för första gången någonsin en förlust år 2015, och flera kan vara på väg mot konkurs.

I Sverige har Energikommissionen nu agerat för att hjälpa kraftbolagen. Det gör man kraftfullt genom att ta bort fastighetsskatten på vattenkraft och effektskatten på kärnkraften. Det innebär ungefär 10 miljarder kronor per år i minskade kostnader för de stora kraftbolagen. Det betyder också 10 miljarder i minskade skatteintäkter från bolagen: 1000 kronor per svensk innevånare. Det ska kompenseras med höjning av energiskatten på elkonsumtion.

De stora kraftbolagen med kärn- och vattenkraft är därmed energiöverenskommelsen glada vinnare. Utländska ägare till kraftbolag som Fortum och Eon-Uniper är vinnare. Sveriges medborgare, som äger Vattenfall, är däremot förlorare – summan av de minskade skatteintäkterna överstiger ju vad Vattenfall tjänar på överenskommelsen.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Storvinnare är också den elintensiva industri som får fortsätta avnjuta elpriser som ligger under nivån för vad ny elproduktion kostar. Även elkunder i Sveriges grannländer – särskilt Finland – som får fortsätta köpa billig el från Sverige, hör till vinnarna.

Hushållen får betala höjd skatt och fortsatta elcertifikat men har samtidigt glädje av fortsatt låga elpriser.

De största förlorarna är de som vågade investera för att uppfylla de energipolitiska målen genom att bygga kraftvärme, vindelverk och större solcellsanläggningar. Med uttalade politiska mål om stabila villkor för energibranschens investerare och mål om mer förnybar energi trodde de inte att politikerna skulle svika dem. Således förutsatte de att om elpriset föll under 30 öre/kWh skulle kärnreaktorer bli olönsamma och stängas – och elpriset därmed hållas över 30 öre/kWh. Men stora bolag kan köpa mer politiskt inflytande än små.

Nu har alltså en riksdagsmajoritet kommit överens om att ändra förutsättningarna för investerarna genom att ta bort effektskatten på kärnkraft. Elpriserna kan fortsätta vara låga utan att kärnkraftverk stängs. Då blir det istället vind-investerarna som får skriva ner värdet av sina vindelverk med några tiotal miljarder kronor. Svenska lantbrukare, kooperativ, amerikanska lärarfackens pensionsfond och andra som trott att Sverige var politiskt stabilt för investerare kommer nog aldrig mer riskera sina pengar på att ge Sverige förnybar energi. Det var sannolikt få av kommissionens ledamöter som förstod denna negativa effekt av att rädda de gamla kraftbolagen.

Skattesänkningarna hjälper kraftbolagen, men de är ingen långsiktig räddning för kärnkraftverken. De kommer att fortsätta ha svårt med lönsamheten på en lägre prisnivå – med ständiga utmaningar att väga lönsamhet mot kostnaderna för att upprätthålla säkerhetsmarginaler. Tyvärr får bolagen endast stå för kostnaderna för att göra reaktorerna säkra, men inte hela kostnaden för stora olyckor.

Energiöverenskommelsen tar emellertid ett litet myrsteg för att förbättra de ekonomiska drivkrafterna för säkerheten genom att slå fast att kraftbolagen nu ska betala de första cirka tio miljarderna kronorna av kostnaderna för en kärnkraftsolycka vars konsekvenser kan kosta tusen gånger mer. (Tidigare var det tre miljarder kronor).

Ett par delar av energiöverenskommelsen stöder fortsatt utveckling av långsiktigt hållbar energi i Sverige. Det ena är målet om ytterligare 18 TWh per år genom elcertifikatssystemet mellan 2020 och 2030.

Det andra är planen att hushållen ska finansiera skattesänkningen på kärnkraft och storskalig vattenkraft. När elskatten höjs blir det ännu lönsammare att lägga solceller på taket och minska inköpen av el. På detta sätt är det faktiskt möjligt att skynda på utvecklingen. Det är nästan det enda som går att göra nu när riksdagen har en stabil majoritet som gör vad kraftbolagen önskar.