Skola.

2016-02-16 12:00
Bild: Berit Roald/NTB/TT

Lärare hoppar av – trots akut brist

Krisläge. Katastrof. Larmrapporterna om den akuta lärarbristen avlöser varandra. Enligt de senaste prognoserna behövs 90 000 nya lärare de närmaste åren. Samtidigt hoppar många behöriga lärare av efter bara några få år i yrket.
– Det var för mycket jobb, för många olika roller. Jag orkade inte och tvingades sluta, säger gymnasieläraren Anders Jonsson.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Läs också: Stressigt även i förskolan: ”Det blir inte bra för barnen”

Anders Jonsson heter egentligen något annat. Han har fått ett nytt jobb med anknytning till skolväsendet och vill inte hänga ut sin tidigare arbetsplats, en friskola i Stockholm, eller skylta med sitt namn.

– Under de tre fyra år jag jobbade som gymnasielärare hade vi sex olika rektorer på skolan och ett trettiotal olika lärare hann både börja och sluta, säger han.

Han beskriver en skola utan struktur, utan varken lokaler för alla program, stödpersoner eller läromedel. Diskrepansen mellan marknadsföreningen och verkligheten var stor. Bland annat lockade skolan med gratis datorer till alla elever.

– Datorerna kom aldrig. Samtidigt fick vi inte köpa in andra läromedel eftersom vi skulle få datorer. Vi lärare fick själva skapa våra läromedel vilket tar otroligt lång tid, säger han.

Främsta anledningen till avhopp

Enligt Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas riksförbund studerandeförening är arbetsmiljöproblem en av de främsta orsakerna till avhoppen bland lärare.

– Arbetsbelastningen är stor, många dabbas av psykisk ohälsa. När elevhälsan skärs ner, vaktmästarna och elevassistenterna försvinner så hamnar deras uppgifter ofta på lärarnas bord, säger han.

Lärarförbundet vill ha fler yrkeskategorier i skolan så att lärarna får tid för sitt egentliga uppdrag – att undervisa.

”Satsade inte på skolan”

David Andersson jobbade som lärare på ett gymnasie tillhörande Academedia-koncernen i sex år, men valde nyligen att byta jobb.

– Koncernen satsade inte på skolan. Lokalerna var nergångna och jag undervisade i fyra år utan läromedel, berättar han.

Han vittnar om samma brist på struktur, höga personalomsättning och mångfald av uppgifter vid sidan av lärarjobbet som Anders Jonsson.

– Förutom lärare var jag vaktmästare, studiecoach och studievägledare. Rektorn delegerade dessutom ut arbetsuppgifter som schemaläggning till lärarna, säger han.

Enligt resultatrapporten gör Mikael Elias gymnasiet vinst, men den återinvesteras inte i skolan.

– Jag tror det fungerar så överlag i friskolor, utom i de stiftelseägda skolorna. Man tummar på kvalitén, säger han.

Han har även vikarierat i flera år på högstadiet i kommunala skolor.

– Där fanns en tydligare struktur, mindre administrativa uppgifter och mentorstöd för oss nya lärare.

Ny struktur och statligt ansvar

Gymnasiet Anders Jonsson jobbade på gjorde stor affär av att koncernen inte gjorde vinstutdelning.

– Men man kan skapa värde utan vinstutdelning när man startar nya skolor som man sedan säljer, säger han.

Han menar ändå att det finns bra och dåliga skolor i både privat och offentlig regi.

– Det svenska skolsystemet var i alla fall tidigare helt oreglerat. I princip vem som helst fick starta en skola. Skolledningen måste klara av att skapa förutsättningar för att lärarna ska kunna bedriva en bra undervisning. Alla huvudmän har inte full koll på vad det innebär.

Att det krävs en helt ny struktur för den svenska skolan är båda överens om, liksom att det antagligen vore bra om staten fick tillbaka det övergripande ansvaret för skolan.

– Staten skulle ha större förutsättningar att säkerställa en mer likvärdig skola för alla, säger David Andersson.

Han höjde sin lön med 10 000 när han bytte jobb och tror att löneläget är ett skäl till att framförallt lärare som varit med länge hoppar av. Ändå tror han inte att högre lön är det viktigaste för att locka fler till yrket.

”Jag saknar det”

Anders Jonsson menar att en ny struktur för skolan måste utformas utifrån forskning och erfarenhet

– Beslut som gäller skolan ska tas så nära som möjligt av människor som förstår verksamheten, säger han.

David är färdig med skolvärlden. Anders skulle kunna tänka sig att jobba som lärare igen.

– Läraryrket är otroligt spännande, jag saknar det. Synd bara att det finns oseriösa aktörer som missköter sitt uppdrag. Statlig styrning kunde få bukt med de avarter som finns, säger han.

Fotnot: Även David Andersson heter i verkligheten något annat

Läs vidare på nästa sida: 90 000 lärare saknas