BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Redan år 2000 kom en statlig utredning som konstaterade att berusade personer inte skulle förvaras hos polisen utan få vård – antingen på sjukhus eller på särskilda tillnyktringsenheter. Anledningen var att det är för svårt för polisen att bedöma människors hälsotillstånd och att det inte ansågs humant att förvaras på ett betonggolv utan möjlighet att duscha eller få mat. Personerna hade ju inte begått något brott utan var omhändertagna enligt en omvårdandelag.
Men arbetet med att skapa fler tillnyktringsenheter går långsamt. Fortfarande har bara nio av Sveriges 21 landsting tillnyktringsenheter. Det är alldeles för lite enligt riksdagsledamoten Hillevi Larsson (S), som är engagerad i missbruksvården.
– Det är farligt att inta för mycket alkohol och narkotika. Därför ska man få medicinsk tillsyn medan man nyktrar till, säger hon.
Får inte gehör
År 2015 lämnade hon in en motion om att det måste skapas fler tillnyktringsenheter men hon upplever inte att hon får gehör för frågan i riksdagen. Enligt henne beror det på att missbruksvården har låg status och att man skyller varje dödsfall i arresten på den enskilda polisenheten i stället för att se det som ett större strukturellt problem. En lösning skulle vara att flytta över ansvaret för berusade personer till sjukvården.
– Det här är ingen polisfråga. De har inte den medicinska kompetensen som krävs för att avgöra om en person är berusad, drogpåverkad eller lider av en sjukdom som gör att man uppträder förvirrat, säger hon.
En mycket berusad person kan drabbas av alkoholförgiftning eller kvävas av sina egna spyor. Personen kan få krampanfall eller hjärtstillestånd och riskerna ökar om man dessutom tagit läkemedel eller narkotika. För att öka den medicinska säkerheten för de omhändertagna avsatte regeringen 35 miljoner kronor årligen under 2014–2016 för att kommuner, landsting och polisen skulle ta fram lokala alternativ till förvaring i arrest. Annika Remaeus på regeringskansliet säger:
– Vi har inte gjort någon analys än så vi vet inte om det har gett någon effekt. Jag kan inte lova att det kommer leda till fler tillnyktringsenheter, men aktörerna har i alla fall satt sig ner för att se över vad som fungerar och inte fungerar.
Redan för 17 år sedan konstaterade en statlig rapport att de omhändertagna inte behövde förvaring utan vård. Varför går det så långsamt?
– Det kan man fråga sig. Om det hade varit enkelt hade det nog varit löst redan. Det handlar ju inte bara om fler tillnyktringsenheter utan också att polisen måste ändra sina rutiner och köra människor dit även om det innebär en längre körsträcka.
"Otillräcklig kompetens"
I dagsläget saknar tolv av landets 21 landsting en tillnyktringsenhet. Fem av dem uppger att det finns planer på att starta en sådan, bland annat Dalarna. Där skedde fyra dödsfall i arresten på ett år. Nu planerar de för en enhet på Falu lasarett.
– Idag gör polisen bedömningen men de har inte tillräckligt med kompetens för att avgöra människors hälsotillstånd. Det är svårare nu för tiden eftersom det är mycket mer droger nu än tidigare, säger Mats Carlsson som är verksamhetschef för psykiatrin i Dalarna.
Så fort kommunerna och landstiget är överens om hur kostnaderna ska fördelas ska det skapas fem tillnyktringsplatser i Falun och kanske enstaka platser i Mora och Avesta. I dag omhändertas ungefär 2 700 personer för berusning varje år i Dalarna och 14 procent av dem får en läkarundersökning.
– Med den nya enheten hoppas vi att kunna ge dem ett medicinskt omhändertagande. I längden leder det förhoppningsvis till ett minskat missbruk, säger Mats Carlsson.
Men problemen är inte bara att det saknas tillnyktringsenheter. Dagens ETC:s granskning visar att polisen flera gånger har valt att låsa in berusade och drogpåverkade personer i arrest trots att det fanns lediga platser på stadens tillnyktringsenhet. Polisens rutiner skiljer sig åt över landet vilket betyder att chansen att få vård i stället för att låsas in i arresten varierar kraftigt beroende på var i landet man bor.
Stora regionala skillnader
Rikssnittet är att tio procent av de omhändertagna får vård. Tidigare i veckan berättade vi om 20-åriga Michelle som inte fick någon läkarundersökning utan dog i polisens arrest i Lund. I det polisområdet körs bara tre procent av alla omhändertagna personer till en vårdinrättning. Hade hon däremot befunnit sig i sin hemstad Stockholm hade chanserna till vård varit betydligt högre – där får 32 procent vård.
Riksdagsledamoten Hillevi Larsson är kritisk till de stora regionala skillnaderna.
– Som det ser ut idag är det större risker att dö på en plats där man inte kör berusade personer till sjukvården. Det är konstigt att reglerna är så olika.
Sedan du lämnade in din motion har minst åtta till omhändertagna personer avlidit i polisens arrest. Vad tänker du om det?
– Jag är rädd att det bara kommer fortsätta hända tills man flyttar över ansvaret från polisen till sjukvården.
