Debatt: Sverige – en feministisk röst i FN:s säkerhetsråd?

Vi i Feministiskt initiativs utrikesutskott ser med glädje att Sverige från den 1 januari 2017 tar plats i FN:s säkerhetsråd, och som ordförandeland. När FN nu också väljer en ny generalsekreterare kan det bli en nystart för hela organisationen. Arbetet kommer inte att bli lätt. Att fem länder som sitter som permanenta medlemmar behåller vetorätt är ett stort hinder för arbetet i dag.

Det är välkommet att utrikesminister Margot Wallström lyfter fram centrala begrepp som jämställdhet, klimat och transparens. Och även att säkerhetspolitiken måste bygga på en mänsklig säkerhet baserad på ett feministiskt perspektiv. Konflikter vi upplever i samhället har ofta sitt ursprung i en patriarkal maktordning som leder till ojämställdhet och till en orättvis fördelning av jordens resurser. Vi ser därför internationell solidaritet och en antimilitaristisk hållning som grundstenar i arbetet för ett bättre samhälle.

Utrikes- och säkerhetspolitiken kan inte enbart bevaka våra svenska intressen, utan måste utgå från en feministisk vision om världsomspännande social rättvisa. Miljöpolitik, biståndspolitik och handelspolitik är områden som hänger ihop med mänsklig säkerhet. FN måste ta ett större ansvar för att bygga en hållbar och rättvis värld. FN är inte bara en mellanstatlig organisation där stater förhandlar utan en global samarbetsorganisation som ska kämpa för mänskliga rättigheter.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Att ha en jämlik representation av könen på alla nivåer inom beslutsfattande organ, både inom FN och i länder, är en förutsättning för ett demokratiskt arbete för mänskliga rättigheter. Sverige kan genom sin plats i säkerhetsrådet verka för ett internationellt klimat där stabilitets-, säkerhets- och ekonomiska frågor som utmanar den rådande maktfördelningen kan lyftas fram och tas på allvar.

Vi förväntar oss att den politik som regeringen driver i säkerhetsrådet är konsekvent med en feministisk politik, vilket innebär respekt för mänskliga rättigheter, respekt för alla internationella åtagande som Sverige och alla andra länder har (bland annat respekt för asylrätt) och arbete för miljö, nedrustning och social rättvisa.

Sverige kan lyfta fram Agenda 2030 i säkerhetsrådet och arbeta för FN:s nedskrivna mål om hur världen kan göras bättre och mindre konfliktfylld. Men här verkar regeringen vara splittrad: samtidigt som utrikesministern lyfter upp dessa frågor arbetar försvarsminister Peter Hultqvist för att närma Sverige till Nato och öka de svenska militäranslagen. Medan utrikesministern talar om behovet av internationell solidaritet för flyktingarna från krig så stänger statsministern Löfven i praktiken Sveriges gräns för flyktingar. Vi undrar vad det är som gäller för Sveriges “feministiska utrikespolitik”?

Sverige har nu chansen att arbeta mer aktivt för fred. Resolution 1325 om kvinnors villkor och roll för säkerhet är helt essentiell för fred i Syrien och andra konflikter. Att stärka kvinnors rätt och röst har visat sig vara mycket mer effektivt än att ensidigt fokusera på de män som för krig.

Arbetet för att förändra synen på säkerhet (mänskligt säkerhet i stället för territoriell säkerhet) bör påbörjas under tiden Sverige är med i säkerhetsrådet och Sverige bör vara tydliga med att världen behöver en feministisk utrikespolitik.

Monica Erwér

Jaime Gomez

Martin Jordö

Feministiskt initiativs utrikesutskott