Debatt. .

2016-08-10 04:00
Arbetet med att säkra den personliga integriteten på nätet är inte färdigt i och med den nya dataskyddsförordningen, menar debattören. Bild: Jessica Gow/TT
Arbetet med att säkra den personliga integriteten på nätet är inte färdigt i och med den nya dataskyddsförordningen, menar debattören.

Nu fortsätter kampen för personlig integritet

I takt med den snabba digitaliseringen av våra liv är det nödvändigt med ett starkt skydd av den personliga integriteten på nätet. Under våren togs ett viktigt steg i rätt riktning när EU antog en ny dataskyddsförordning. Men mer finns att göra, skriver EU-parlamentarikern Max Andersson (MP).

När den nya dataskyddsförordningen träder i kraft om två år kommer det att bli lättare för medborgare att kontrollera sin persondata, både i fysisk form och på nätet. Parallellt fortsätter även arbetet med en reform av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation, så kallad e-privacy. Det är viktigt att de nya regelverken drar åt samma håll och att de värnar den personliga integriteten.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


När EU-parlamentet gav grönt ljus till en ny dataskyddsförordning i april lades en viktig pusselbit för ett säkert internet i framtiden. Efter nära fem års förhandlingar lyckades min gröna kollega Jan Philip Albrecht ro den nya förordningen i hamn. Intresset från lobbyister att påverka lagtexten har varit enormt. Under processen kom det in nära 4 000 ändringsförslag, vilket är rekord för EU-parlamentet.

Hittills har företag och digitala plattformar kunnat ta fram avtal där de helt kontrollerar användarnas personuppgifter. Den norska konsumentföreningen Forbrukerrådet visar i sin senaste rapport ”Appfail” hur digitala plattformar som Twitter, Linkedin och Snapchat utformar sina användaravtal på ett sätt som gör det omöjligt för användarna att kontrollera vad som görs med deras persondata. Ett exempel är hur Snapchat inte meddelar sina användare när de delar uppgifter till andra företag.

Den nya dataskyddsförordningen underlättar för användare att återkalla datauppgifter som det inte längre är nödvändigt för företag att förfoga över. Företag ska inte längre kunna göra vad de vill med persondatauppgifter utan ett medgivande från användarna. Det blir också lättare att framföra klagomål till företag genom sin nationella tillsynsmyndighet. På så sätt slipper man driva rättsfall i ett annat EU-land.

Att vi får ett gemensamt ramverk över hela EU minimerar också den administrativa bördan för företag som verkar gränsöverskridande. Det blir även enklare för företag utanför EU att veta vilka regler som gäller. Det här kommer att leda till att företag som vill verka inom EU höjer sina standarder för att skydda användarnas rättigheter.

Förordningen ger alltså medborgare ett starkare skydd samtidigt som vi kan fortsätta att dra nytta av den enorma potentialen med ett digitalt samhälle.

Men arbetet med att säkra den personliga integriteten på nätet är inte färdigt i och med den nya dataskyddsförordningen. I höst fortsätter EU-parlamentet att ta sig an reformen av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation, även kallat e-privacy. För att få till ett heltäckande skydd måste vi även säkerställa att den personliga integriteten skyddas vid elektronisk kommunikation. Ett område som vi kommer att titta på är e-förvaltningen inom offentliga myndigheter, men även elektronisk kommunikation via vanliga mobilapplikationer.

En av de saker som vi måste råda bot på är utformningen av så kallade kakor, de datafiler som oftast sparas på användarens dator när man besöker en internetsida. I dagsläget är det svårt för användare att veta vad som lagras när de besöker hemsidor och plattformar. Som systemet är utformat i dag måste man godkänna alla typer av kakor som lagras, vilket skapar en förvirring i hur viktiga kakorna är.

Jag vill att det ska bli tydligare när man ger sitt samtycke till exempelvis så kallade ”tracking cookies”. Med ett ökat användande av smarta mobiltelefoner har insamlingen av persondata via denna teknik blivit allt vanligare. När våra liv allt mer läggs ut på digitala plattformar och i mobilapplikationer måste vi kunna säkerställa att uppgifterna inte används för att kartlägga befolkningen.

Dataskyddsförordningen tillsammans med direktivet för e-privacy utgör tillsammans två viktiga instrument för ett modernt skydd för den personliga integriteten. Det är viktigt att de båda regelverken följer samma linje och kan komplettera varandra.

Vi vann en viktig grön seger genom antagandet av dataskyddsförordningen i våras. Nu jobbar vi för att försvara människors rätt till privatliv.

Max Andersson 
EU-parlamentariker (MP)