Det som var tänkt att bli ett förlossningssjukhus för att få ned mödradödligheten i Kongo blev snabbt något annat. Den första kvinnan som kom till sjukhuset kom inte för att föda barn. Hon kom för att hennes underliv var helt söndertrasat efter en brutal kollektiv våldtäkt som avslutades med att förövarna sköt rakt igenom hennes könsdelar. Och hon följdes av tusentals andra kvinnor och barn.
– Nu vårdar vi andra generationens offer. De barn som föddes som ett resultat av våldtäkterna kommer tillbaka därför att de själva har våldtagits, säger Mukwege.
Billigare än gevär
Förra årets fredpristagare är i Sverige under några dagar för att delta i konferenser och ta emot hedersdoktorat.
Men också för att tala om vilka det är som bär ansvaret för den mardröm som är verklighet för människorna i östra Kongo och vilka som kan göra någonting åt det. Vi. Vi som köper mobiltelefoner och tekniska prylar som innehåller de metaller som utvinns i gruvorna i Kongo.
Coltan är en metall som finns i alla telefoner, surfplattor och bärbara datorer. 80 procent av världens coltan kommer från Kongo. De senaste 20 åren har olika miliser stridit om kontrollen av gruvorna. Och den metod de använder för att ta över områden är kollektiva våldtäkter.
– Den här typen av våld har samma effekt som klassiska vapen. Men det är billigare, för du behöver inte gevär och ammunition, säger Mukwege.
Sverige kan spela viktig roll
Byar töms när människor flyr undan miliserna. Befolkningen minskar när unga flickor och kvinnor smittas med könssjukdomar och hiv eller skadas så svårt att de inte kan föda barn. Familjer slits isär av att ha tvingats bevittna familjemedlemmar bli våldtagna. Ekonomin raseras när de människor som ansvarar för den dagliga försörjningen, ofta kvinnorna, blir fysiskt och psykiskt skadade efter de brutala våldtäkterna.
FN har konstaterat att det som pågår i Kongo är ett brott mot mänskligheten, till och med ett folkmord. Men än så länge har inte tillräckligt gjorts för att få ett stopp på våldet. Strömmen av offer till Panzisjukhuset är konstant. Och nu ser Mukwege att efterfrågan på elbilar och de litiumjonbatterier som driver dem riskerar att ge konflikten ytterligare näring. Batterierna behöver kobolt. över hälften av världens kobolt kommer från Kongo, ofta från gruvor kontrollerade av miliserna som använder både barnarbetare och slavar. Här kan Sverige spela en viktig roll, menar Mukwege, i och med att Europas största batterifabrik för elbilar, Northvolt, ska finnas här.
– Jag tänker att Sverige är ett land som är internationellt respekterat. Med tanke på att 60 procent av all kobolt kommer från Kongo så kan fabriken i Sverige inte undvika kongolesisk kobolt. Utifrån den här situationen så kan Sverige anta en policy för att uppnå fred i den här regionen, säger han.
Lyckades med diamanter
Northvolt gick i somras ut och lovade att fabriken inte ska använda kobolt från gruvor där det förekommer barnarbete, men ville inte redovisa exakt hur det ska gå till. Amnesty ifrågasätter starkt att det är möjligt att garantera det i dagsläget. Mukwege menar att det enda sättet att garantera det är att få ett stopp på konflikterna.
– Om vi får till en fred så har vi inte längre konfliktmineraler. Då har vi bara mineraler. Och vi behöver att Sverige använder dessa mineraler, vi vill ha ett samarbete där båda parter kan vinna, säger han.
Från och med 2021 införs en ny lag i EU som tvingar importörer av konfliktmineraler att kontrollera sina leverantörer och redovisa hur dessa inte bryter mot regelverket. Men eftersom det bara gäller dem som importerar själva råvarorna och inte alla de företag som importerar de färdiga produkterna som innehåller konfliktmineralerna, så tycker Mukwege att lagen inte går tillräckligt långt. Nu är det upp till konsumenterna att sätta press på importörerna och producenterna.
– När vi vet att de här mineralerna utvinns av beväpnade grupper och sedan bearbetas i Kina för att till sist säljas som färdiga produkter i Europa så kan vi ställa frågor till producenterna om varifrån de kommer och kräva förändring. Det lyckades med diamanter. I dag är en majoritet av de diamanter som säljs konfliktfria. Det kan lyckas med mineraler, säger han.
– Jag betalar gärna tio procent mer för min mobil eller min elbil om jag vet att det betyder att kvinnor och barn är säkra.
Denis Mukwege om…
…Nobels fredspris har förändrat något för kvinnorna i Kongo.
– I tio år har jag kämpat för en global fond för människor som har överlevt sexuellt våld. I slutet av den här månaden, den 30 oktober, kan vi lansera en sådan fond. Det är viktigt i arbetet för att kunna stötta de kvinnor som har drabbats, inte bara i Kongo utan även i andra länder som upplever väpnade konflikter. Jag har kämpat för det i tio år, men det blir verklighet nu, ett år efter att jag fick Nobels fredpris. Jag tror att det finns ett samband.
…vad FN borde göra i Kongo.
– Att ha ett system för att ställa alla förövare inför rätta för brott mot mänskligheten, krigsbrott och folkmord. Jag är rädd att utan rättvisa så kan vi inte få fred. I dag råder i princip straffrihet för alla de som begår våldtäkter och rekryterar barnsoldater. Vi behöver en internationell tribunal i Kongo.
…metoo-rörelsen.
– Det handlar om samma strukturer i alla länder. Vi måste bryta tystnaden kring det sexuella våldet. Om vi inte kan bryta tystnaden i länder där det är fred, hur ska vi då kunna göra det i länder där det är krig och förtryck. Kvinnan ska kunna berätta utan att själv bli klandrad. Stigmat och skammen ska flyttas från offret till förövaren. Det handlar om att få ett slut på den giftiga mansnorm som gör detta våld möjligt.
