Som Dagens ETC tidigare berättat vill EU-kommissionen nu lagstifta om en gemensam flyktingpolitik. De förslag som kommissionen presenterade den 13 juli rör två områden. Det är dels regler för processen som gäller när asylansökningar ska behandlas, dels hur ett gemensamt system för vidarebosättning av kvotflyktingar ska se ut.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Europaparlamentarikern Malin Björk (V) har tidigare kritiserat förslaget i Dagens ETC. Nu kommer kritik även från socialdemokratiskt håll. Anna Hedh, som sitter i Europaparlamentet för S, hade sett fram emot förslaget men ser det som ett tillbakakliv efter att ha läst det.
– När jag först hörde om förslaget trodde jag att de hade lyssnat på Stefan Löfven och Sveriges krav. Nu ser jag inga framsteg och känner mig hjälplös medan människor dör. Vi har så olika värderingar och det finns ingen samstämmig syn på vad asyl är, så det är ett hopplöst fall. Det kommer att bli vilda västern i höst när vi är tillbaka i parlamentet, säger hon.
Hårdare asylregler
De gemensamma asylreglerna som föreslås innebär bland annat att de flyktingar som kommer endast ska få skydd ”så länge det behövs”, vilket ska genomföras med en återkommande översyn av situationen i deras hemländer. Det innebär att de hårt kritiserade tillfälliga uppehållstillstånden blir till lag inom EU. De asylsökande tvingas även att söka asyl i det EU-land dit de först anländer, och att stanna i det medlemslandet under tiden som ansökan behandlas. Dessutom ställs hårdare krav på att de asylsökande ska samarbeta med gränsmyndigheterna, bland annat genom att lämna fingeravtryck.
– För att få till en gemensam flyktingpolitik så kommer vi att vara tvungna att ge med oss och att acceptera en sämre och mer restriktiv flyktingpolitik, säger Anna Hedh.
– När det kommer till det gemensamma systemet för vidare-bosättning går förslaget ut på att skapa ett europeiskt ramverk för hur personer kan föras från flyktingläger till Europa. Tanken är att stärka och sammanföra insatserna, säger kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans.
Det är dock inte klart från vilka områden dessa kvotflyktingar ska tas emot, och frågan är omdebatterad. I förslaget menar EU att det ska vara avgörande hur samarbetet med länderna fungerat när det gäller migranter utan tillstånd, återtagande och återsändande av asylsökande. Det har fått kritik för att i praktiken innebära en utvidgning av det avtal som EU har med Turkiet, och att länder som stoppar flyktingar kommer belönas.
”Cementerar situationen”
Medlemsstaterna kommer fortsatt att ha beslutsrätt om hur många kvotflyktingar de vill ta emot. De som väljer att ta emot flyktingar kommer att få nästan hundra tusen kronor per kvotflykting i ersättning från EU. Ylva Nilsson, journalist med fokus på EU-frågor, menar att detta endast cementerar den rådande situationen.
– Vi låter fortfarande medlemsländerna slippa att ta emot flyktingar. Det blir helt upp till oss och vad vi vill, det handlar alltså inte om flyktingarnas behov. Det som händer är att det införs en ny princip om att flyktingarna ska hämtas från tredje land, där de ska sitta och vänta. De som ändå lyckas ta sig hit kommer att betraktas som illegala och skickas tillbaka. Det här är inte i linje med hur asylrätten ska fungera, säger hon.
Om förslaget kommer att bli verklighet eller ej är ännu ovisst. En avgörande faktor är hur europaparlamentets högerextrema partier kommer att ställa sig.
– Jag tror inte att Viktor Orbán och den högertrema kretsen runt honom kommer att acceptera detta förslag, eftersom det skulle innebära att de måste leva upp till vissa standarder och ett ramverk som de inte kan acceptera säger Anna Hedh.
Asylsökande i EU
Förra året sökte 1,3 miljoner människor asyl i EU och drygt 333 000 fick flyktingstatus, varav ungefär hälften var syrier.
Om flyktingarna hade fördelats jämnt mellan länderna skulle varje land behöva ta emot ca 65 personer per 100 000 invånare.
Om EU skulle ta emot alla som sökte asyl skulle antalet bli cirka 260 per 100 000 invånare, för Sveriges del drygt 25 000 personer.
Efter en överenskommelse i september ska 160 000 flyktingar som kommit till Italien och Grekland fördelas mellan de övriga EU-länderna mot en ersättning på 6 000 euro per flykting.
66 000 personer ska fördelas i år och resten nästa år. Storbritannien, Irland och Danmark är undantagna från överenskommelsen, men Danmark och Irland har erbjudit sig att ändå delta.
Förslagen
EU-kommissionen förslår att tre direktiv ersätts av förordningar. Det innebär att reglerna blir bindande rättsakter, istället för att vara mål som medlemsstaterna själva väljer hur de vill uppfylla.
De direktiv som föreslås bli förordningar är procedurdirektivet, skyddsgrundsdirektivet, och det så kallade mottagandedirektivet. I dessa direktiv regleras bland annat hur handläggningen av asylärenden ska gå till, vilka rättigheter en asylsökande har och miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna.
EU-kommissionen föreslår även ett EU-gemensamt ramverk, inom vilket medlemsländerna varje år beslutar om hur många kvotflyktingar som ska tas emot och hur dessa ska fördelas mellan länderna.
Statistik
