På Belgrads gator riskerar människor att frysa ihjäl. Det är en av konsekvenserna av det "andrum" som den svenska regeringen tillsammans med många andra EU-länder kände behov av under förra året. När många europeiska länder stängt sina gränser för flyende människor fastnar de i utanför EU:s gränser. Serbiska myndigheter rapporterade i förra veckan att mer än 1 200 människor tvingats övernatta på Belgrads gator, samtidigt som en köldknäpp drabbade Europa.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Inom EU-byråkratin pågår samtidigt en maktkamp kring den gemensamma asylpolitik som länge planerats. EU-kommissionens presenterade i somras ett förslag för det man menade skulle vara säkrare vägar in i Europa och en mer kontrollerad migrationspolitik som nu ska tröskas genom EU-instanserna.
"Allvarliga problem"
Totalt är det åtta EU-fördrag och förordningar som ska reformeras. I ett av förslagen finns det hopp om att säkrare vägar faktiskt ska bli verklighet. Det tror vänsterpartisten Malin Björk, som är EU-parlamentets rapportör i frågan och har till uppdrag att få en majoritet i parlamentet att komma överens. Men det finns skrivningar i förslaget som hon själv är mycket kritisk till.
– Jag ser flera allvarliga problem i det förslag som kommissionen har lagt. Det handlar om att försöka stoppa människor som är på flykt, och man har även dragit in FN:s solidariska kvotflyktingsystem och lagt det i potten, säger hon.
Malin Björk menar att EU-kommissionen försöker sluta samma typ av avtal som man gjort med Turkiet, och som kritiserats av flera människorättsorganisationer. Ett slags köpslående med flyktingarna.
Ett sätt att få igenom ett omskrivet förslag skulle kunna vara att gå vidare utan de mest hårdföra flyktingmotståndarna, som Ungern och Tjeckien, menar Malin Björk och drar parallellen till när euron infördes utan att alla var överens.
I dagens förslag finns inga siffror angivna, men Malin Björk hoppas på att åtminstone 100 000 kvotflyktingar ska fördelas årligen. Det skulle inte innebära någon ökning för Sverige som redan gått med på att ta emot 5 000 per år via FN:s kvotflyktingsystem.
Flera frivilligorganisationer riktar skarp kritik mot förslaget som det ser ut nu. Madelaine Seidlitz är jurist på svenska Amnesty International och menar att EU-kommissionen försöker smyga in krav om gränskontroller i förslaget.
– Man ställer krav på de länder från vilka man ska plocka ut flyktingar för vidarebosättning att medverka i EU:s arbete, och att de länderna också ska kontrollera sina gränser, säger hon.
Enligt Madelaine Seidlitz vore det bättre om lagförslaget skrotades helt än röstades igenom med dagens skrivningar. Den gemensamma bindande lagstiftningen riskerar att slå undan benen på de system som redan finns, menar hon.
– De länder som redan har fungerande system för vidarebosättning bör istället fortsätta med det och fler bör också ansluta sig till FN:s kvotflyktingsystem. Om förslaget ligger som det ser ut nu så är det mycket bättre att det slängs i papperskorgen, säger Madelaine Seidlitz.
Fel fokus
Även organisationen FARR, Flykting- och asylgruppernas riksråd är, är kritiskt till förslaget.
– Ett vidarebosättningssystem ska ha flyktingarna i fokus, och vilka som har störst behov av att förflyttas därifrån de är. Det här förslaget tenderar istället att ha migrationskontroll i fokus, säger Sanna Vestin som är ordförande för FARR.
Malin Björk har förhoppningar att få en majoritet av EU-parlamentarikerna med sig på hennes förslag om ändringar. Just nu försöker hon vinna över enskilda ledamöter från liberala, gröna och socialdemokratiska partier i parlamentet. Nyheten att den italienska Femstjärnerörelsen nyligen hoppade av den EU-skeptiska och populistiska gruppen EFDD, där Sverigedemokraterna och Ukip ingår, väckte hennes hopp om att få några röster till, berättar hon. Även den svenska regeringen har ställt sig försiktigt positiv till att låta en center-vänster-majoritet i parlamentet gå vidare med ett förslag där inte alla länder är med.
– Det kommer att bli hårda förhandlingar med de andra partierna. Men jag tror att det finns många med mig som tror att det här kan vara en chans att faktiskt göra någonting bra med hjälp av EU:s gemensamma flyktingpolitik.
Om Malin Björk lyckas få en majoritet i sitt utskott ska sedan hela parlamentet godkänna texten. Sedan tar förhandlingar med ministerrådet och kommissionen vid.
EU ska varje år bestämma hur många flyktingar som ska "vidarebosättas" och peka ut regioner därifrån de ska komma. Antalet bestäms av hur många varje land vill ta emot.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Länderna får sedan en summa på 10 000 euro för varje flykting landet tar emot.
EU ska ha gemensamma regler för alla steg i processen, även för vilken typ av status som människorna som söker sig till EU i får.
Personer som tagit sig in i ett EU-land på ett "irreguljärt" sätt, eller uppehållit sig illegalt inom EU, de senaste fem åren kommer inte att kunna delta programmet.
EU kommer att sluta avtal med varje enskilt land för vidarebosättning.
Enligt EU-kommissionen syftar förslaget till att successivt öka antalet människor som vidarebosätts varje år.
De enskilda länderna är fria att ta emot fler flyktingar inom ramen för andra program, till exempel FN:s kvotflyktingsystem.
EU-kommissionen hoppas att förslaget är ett sätt att skapa säkra flyktvägar för människor, att flyktingmottagandet ska bli likvärdigt i alla länder.
Kritikerna menar ...
... att förslaget bara omfattar flyktingar från länder som går med på att återta människor som tagit sig in i EU själva.
... att det ligger ökad kontroll och fler avvisningar dolt i förslaget.
... att EU kommer att hamna i knät på länderna, liknande det som skett med Turkiet.
... att förslaget i praktiken innebär att färre får skydd och att det riskerar att slå undan benen på det existerande systemet med kvotflyktingar.
