Utrikes.

2021-05-03 13:00
  • 35 miljarder kronor ska gå till att installera solpaneler och isolering för ett mer hållbart boende. På bilden syns solpaneler på ett hustak i Barcelona. Bild: Shutterstock
    35 miljarder kronor ska gå till att installera solpaneler och isolering för ett mer hållbart boende. På bilden syns solpaneler på ett hustak i Barcelona.
  • 130 miljarder satsas på transportsektorn. Bland annat genom tillverkning och inköp av gröna fordon och tusentals nya laddstationer för elbilar. Bild: Shutterstock
    130 miljarder satsas på transportsektorn. Bland annat genom tillverkning och inköp av gröna fordon och tusentals nya laddstationer för elbilar.
  • Spaniens premiärminister Pedro Sánchez. Bild: Francisco Seco, Pool/AP
    Spaniens premiärminister Pedro Sánchez.
  • 40 miljarder ska läggas på utveckling av 5G-nätet. Bild: Emilio Morenatti/AP
    40 miljarder ska läggas på utveckling av 5G-nätet.
  • Bostadsbristen är hög och 35 miljarder satsas på sociala bostäder. Bild: Manu Fernandez/AP
    Bostadsbristen är hög och 35 miljarder satsas på sociala bostäder.
Puffetikett
Dagens ETC

Här är Spaniens plan för EU:s miljardstöd

Ett grönare, mer jämlikt Spanien och den största moderniseringen sedan landets inträde i EU för 35 år sedan. Det är vad premiärminister Pedro Sánchez menar att unionens återhämtningsfond kommer att innebära för landet, som drabbats hårt av coronakrisen.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

När Spanien gick med i EU 1986 innebar det en radikal förändring efter 40 års diktatur i isolering. Spanien öppnade upp och moderniserades i en rasande takt. Idag är landet ett av Europas mest covid-19-drabbade. Utöver höga dödstal minskade landets BNP år 2020 med elva procent. Men nu pekar premiärministern Pedro Sánchez mot ett ljus i tunneln som han menar kommer från EU.

– Den här planen är Spaniens största möjlighet sedan vi gick med i EU. Tillfällen som detta uppenbarar sig inte mer än ett par gånger per århundrade. Vi får på inga villkor missa att ta det i akt, sa Pedro Sánchez under en presskonferens i den spanska regeringschefens residens, La Moncloa, i april.

Miljarder att använda

EU:s omdiskuterade återhämtningsfond består av ungefär 7 500 miljarder kronor varav, efter tuffa förhandlingar, hälften delas ut i fördelaktiga lån och hälften i bidrag. EU:s svagare ekonomier som Spanien och Italien ville inledningsvis att en större del skulle vara bidrag medan Sverige och några andra länder ville att hela summan skulle vara lån.

Det blev en kompromiss på ungefär hälften-hälften och efter en omröstning i riksdagen i mars stod det klart att Sverige kommer att bidra med ungefär 150 miljarder kronor – betydligt mer än vad som förväntas komma tillbaka i form av stöd (runt 50 miljarder). I Sverige var få politiker nöjda med kompromissen – i  Spanien däremot sågs förhandlingarna som en framgång.

Det här är första gången EU gemensamt lånar upp pengar som ska betalas tillbaka under en 30-årssperiod. Lånen ska börja återbetalas år 2028 och hämtas då ur medlemsländernas budgetar. Fördelningen bygger på befolkningsstorlek, BNP per capita och andelen arbetslösa i EU-länderna. I gengäld krävs en plan för hur pengarna ska användas. En stor del av stödet måste gå till en grön omställning, en annan till digitaliseringen. Men EU-kommissionen har lovat att inte detaljstyra varje land. Den 30 april var deadline för att lämna in planen som ska granskas av EU-kommissionen.

Elbilar och digitalisering

Spanien tilldelas sammanlagt 1 400 miljarder kronor. Pedro Sánchez presenterade härom veckan regeringens plan kallad España puede – Spanien kan.  Den största investeringen i planen, 130 miljarder kronor, går till ”strategin för en hållbar rörlighet”, det vill säga transportsektorn. Till exempel tillverkning och inköp av gröna fordon och tusentals nya laddstationer för elbilar.

Nästan 70 miljarder kronor satsas på bostäder. Drygt hälften på att installera solpaneler och isolering för ett mer hållbart boende, medan resten ska gå till sociala bostäder i bostadsbristens Spanien.

Drygt 40 miljarder kronor ska gå till digitaliseringen av offentlig administration, lika mycket till digitaliseringen av mindre företag och ytterligare samma summa för utveckling av 5G-nätet i Spanien.

Över 360 miljarder av satsningarna inom alla områden går till en grön omställning. Det, liksom digitaliseringen var ett krav från EU. Rädslan från vänsterperspektiv var att det skulle bli som efter finanskrisen 2008 då EU direkt krävde åtstramningspolitik av de länder som skulle räddas ekonomiskt. Men detta reflekteras inte i EU:s coronakrav. Den här gången måste inte landets pensioner sänkas, till exempel.

Krav är att vänta

I alla fall inte inledningsvis.

Kritiker menar att kraven kommer indirekt – och längre fram i tiden

– Det finns indirekta krav som kommer att bli aktuella först när krisen är över då undantagen för skulder och maxtak för underskott inte längre gäller, säger före detta politikern Santiago Barrera som har brutit sig ur vänsterpartiet Unidas podemos i protest.

– Då kommer stabilitets- och tillväxtpakten att aktiveras igen. Det som på EU-lingo kallas sunda statsfinanser och strukturreformer. På lång sikt kan det bara bli bra om den pakten skrotas, menar han.

Stabilitets- och tillväxtpakten från 1997 innebär att Europeiska unionens medlemsstater inte får ha ett budgetunderskott som överstiger tre procent av BNP eller en statsskuld som överstiger 60 procent av BNP. Alla EU:s medlemsstater omfattas av pakten, även Sverige, men den gäller striktare för de som ingår i euroområdet eller som deltar i Europeiska växelkursmekanismen (ERM II).

EU ställer dock vissa andra krav på Spanien, bland annat en reform av arbetsmarknaden som ska bli ”dynamisk och tålig”

– En omfattande och ambitiös reform är första prioritet. Spanien behöver på ett seriöst sätt tackla dualiteten mellan arbetsmarknaden och den extremt höga ungdomsarbetslösheten, sa EU-kommissionens vice ordförande, Valdis Dombrovkis i ett uttalande i april.

Podemos: Vi är vaksamma

Spaniens omtalade reform till fyra dagars arbetsvecka har använts som argument mot EU:s coronafond. Här i Sverige menade Sverigedemokraterna till exempel att ”Sverige får betala för att spanjorerna ska arbeta mindre”. Men reformen har skjutits upp och kommer inte att finansieras av EU-fonder överhuvudtaget. Från höger ifrågasätts EU-fonderna generellt utifrån idén att ekonomiskt svaga länders ”ekonomiska ansvarslöshet” inte bör premieras medan ”ansvarsfulla länder” som Sverige står för notan. Att EU:s egna budget står garant kan innebära att om ett land misslyckas med återbetalningen så får andra medlemsländer betala i dess ställe.

Kritik från grönt håll varnar för att pengarna kan komma att finansiera så kallad greenwashing – grönmålning – av företag. Åsikter om vad som är hållbart går isär.

Vänsterpartiet Unidas podemos som samregerar med socialdemokratiska PSOE står i princip bakom Spanien kan-planen men är enligt förre ledaren Pablo Iglesias ”vaksamma på att pengarna inte koncentreras i storföretagen”.

De flesta spanska politiska partier är positiva till själva fondens utformning men oppositionen menar att regeringen inte kan handskas med den, utifrån traditionella höger-vänstermotsättningar. Premiärministern vidhåller att pengarna kommer att investeras på bästa sätt.

– Detta är en historisk möjlighet för vårt land att bli mer jämlikt, grönt och modernt än någonsin tidigare, menar Pedro Sánchez.

EU:s återhämtningsfond

Ett gemensamt lån för EU:s alla medlemsländer med EU-budgeten som garanti.

Lånet är 30-årigt och börjar återbetalas först 2028

7 500 miljarder kronor delas ut till hälften som bidrag, till hälften som lån beroende på landets BNP före krisen.

Spanien tilldelas sammanlagt 1 400 miljarder kronor. Bara Italien tilldelas mer – 2 220 miljarder kronor.