Utrikes

Här blev arga pingviner starten för friskolornas undergång

Publicerad 14 februari, 2022

Pingvinupproret tog samhället med total överraskning eftersom det organiserats via de nya sociala medierna som de vuxna ännu inte riktigt förstod. Bild: Roberto Candia/AP/TT

Dagens ETC

Juntan privatiserade hela utbildningssystemet, med utslagning och diskriminering som följd. Den demokratiska rörelsen slog tillbaka. Idag får friskolorna inte gå med vinst om de tar emot skopeng. De får inte heller ta ut avgifter av föräldrarna. Men hur lyckades man vända utvecklingen? Lars Palmgren berättar hela historien. Det började med ett uppror. Och slutade med en president.

Lars Palmgren

Text

Två 14-åriga tjejer med blåvita skoluniformer håller vakt vid den ockuperade skolans port. De begär att få se mitt presskort och ber mig sedan vänta. Deras röster markerar misstro. Efter tio minuter är de tillbaka, öppnar porten på glänt och släpper in mig. Jag förs genom korridorer med madrasser som staplats på varandra. Fönstren och staketet runt skolan är klädda av bänkar och stolar som trätts genom gallren. De spretande stols- och bänkbenen ser ut som en massa förvirrade igelkottar som gått i en fälla, men tanken är att det hela ska fungera som alarm i det fall polisen skulle försöka ta sig in.

I en kaotisk sal med odiskade tallrikar i ett hörn tas jag emot av ledarna, två killar och en tjej, också de i blåvita uniformer, som förklarar att ockupationen av skolan, som redan har pågått i över en månad, inte kommer att hävas förrän myndigheterna gått med på deras krav.