Gruvkonflikt ger maktskifte på Grönland

Valet på Grönland har följts med stort intresse av diverse gruvbolag runtom i världen. Detta för att ön bedöms ha världens största förråd av jordartsmetaller, som används i tillverkningen av batterier och telefoner. Dessutom finns uran under den grönländska marken. En central valfråga har handlat om det Australienbaserade företaget Greenland Minerals plan på ett stort gruvprojekt på ön. Bolaget ville ta upp tre miljoner ton malm per år för att utvinna jordartsmetallerna och uranet. IA, ett vänsterparti med stark grön profil, varnade dock för att radioaktiviteten skulle kunna skada miljön i området och kampanjade därför emot gruvbygget. IA har en nolltoleranspolicy mot uranbrytning. Socialdemokratiska regeringspartiet Siumut var positiva till gruvbygget eftersom de såg fördelar för ekonomin, vilket i sin tur skulle kunna underlätta Grönlands pågående självständighetskamp mot Köpenhamn, skriver Deutsche Welle.

Internationellt intresse

Grönlands jordartsmetaller väcker stort intresse bland länder som vill jämna ut tillgången till metallerna i världen – idag kontrollerar Kina 90 procent av planetens jordartsmetaller, som även kan användas i produktionen av modern militär utrustning. Deutsche Welle rapporterar att detta också var anledningen till att USA:s före detta president Donald Trump 2019 gick ut med att han ville köpa Grönland från Danmark.

Socialdemokratiska Siumut har styrt på Grönland sedan 1979, med undantag för en period mellan 2009 och 2013.

På tisdagen strax efter klockan sju på morgonen svensk tid var knappt 25 000 röster – en majoritet – räknade och IA såg ut att få 37,5 procent av rösterna mot Siumuts 28,9 procent, enligt Dagens Nyheter. Om resultatet håller i sig blir nästa steg för IA att försöka bilda en koalitionsregering som bland annat kan stoppa eller försena gruvprojektet.