Utrikes.

2021-04-07 13:15
Firande i Inuit Ataqatigiit-lägret efter valsegern. Bild: TT/AP/Emil Helms
Firande i Inuit Ataqatigiit-lägret efter valsegern.
Puffetikett
Dagens ETC

Gruvkonflikt ger maktskifte på Grönland

Vänsteroppositionspartiet Inuit Ataqatigiit (IA) går mot seger efter ett val på Grönland, någonting som innebär ett ovanligt maktskifte på ön. Bakom segern står en konflikt om gruvnäringen.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Valet på Grönland har följts med stort intresse av diverse gruvbolag runtom i världen. Detta för att ön bedöms ha världens största förråd av jordartsmetaller, som används i tillverkningen av batterier och telefoner. Dessutom finns uran under den grönländska marken. En central valfråga har handlat om det Australienbaserade företaget Greenland Minerals plan på ett stort gruvprojekt på ön. Bolaget ville ta upp tre miljoner ton malm per år för att utvinna jordartsmetallerna och uranet. IA, ett vänsterparti med stark grön profil, varnade dock för att radioaktiviteten skulle kunna skada miljön i området och kampanjade därför emot gruvbygget. IA har en nolltoleranspolicy mot uranbrytning. Socialdemokratiska regeringspartiet Siumut var positiva till gruvbygget eftersom de såg fördelar för ekonomin, vilket i sin tur skulle kunna underlätta Grönlands pågående självständighetskamp mot Köpenhamn, skriver Deutsche Welle.

Internationellt intresse

Grönlands jordartsmetaller väcker stort intresse bland länder som vill jämna ut tillgången till metallerna i världen – idag kontrollerar Kina 90 procent av planetens jordartsmetaller, som även kan användas i produktionen av modern militär utrustning. Deutsche Welle rapporterar att detta också var anledningen till att USA:s före detta president Donald Trump 2019 gick ut med att han ville köpa Grönland från Danmark.

Socialdemokratiska Siumut har styrt på Grönland sedan 1979, med undantag för en period mellan 2009 och 2013.

På tisdagen strax efter klockan sju på morgonen svensk tid var knappt 25 000 röster – en majoritet – räknade och IA såg ut att få 37,5 procent av rösterna mot Siumuts 28,9 procent, enligt Dagens Nyheter. Om resultatet håller i sig blir nästa steg för IA att försöka bilda en koalitionsregering som bland annat kan stoppa eller försena gruvprojektet.

FAKTA: Starkt motstånd

En opinionsundersökning som publicerades av tidningen Sermiysiaq i måndags visade att 63 procent av de tillfrågade var negativa till Greenland Minerals gruvprojekt.

Ungefär 40 000 personer är röstberättigade på Grönland. I valet 2018 röstade runt 30 000 människor.