Utrikes.

2016-12-14 10:05
  • Regeringens propaganda visar vilken politisk väg president Erdogan fört in sitt land på.
    Regeringens propaganda visar vilken politisk väg president Erdogan fört in sitt land på.
  • "Erdogan vill skapa en ny monarki i det här landet, där alla måste ha en och samma identitet och färg", säger Ikram Atabay, medordförande i Egitem-Sen.
    "Erdogan vill skapa en ny monarki i det här landet, där alla måste ha en och samma identitet och färg", säger Ikram Atabay, medordförande i Egitem-Sen.
  • "Under det senaste året har 3 000 av våra medlemmar arresterats", säger Emine Özmen, som sitter i DBP:s partistyrelse.
    "Under det senaste året har 3 000 av våra medlemmar arresterats", säger Emine Özmen, som sitter i DBP:s partistyrelse.
  • Några av de politiker från pro-kurdiska HDP som gripits under senaste året.
    Några av de politiker från pro-kurdiska HDP som gripits under senaste året.

Erdogan vill krossa kurderna

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Turkiet & kurderna

Det bor minst 15 miljoner kurder i Turkiet. Långt ifrån alla lever i östra delarna – idag har cirka två tredjedelar sökt sig till de västra delarna.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Redan på 1920-talet, strax efter republikens grundande, inledde turkiska myndigheter en kompromisslös assimilationspolitik gentemot kurderna. Kurdiska orts- eller personnamn förbjöds, liksom undervisning på kurdiska och att tala kurdiska på offentliga platser.

Länge var det inte ens brukligt att tala om kurder som en folkgrupp. Istället kallades de "bergsturkar". Men på 80-talet bröt president Turgut Özal, själv med kurdiskt ursprung, mot detta genom att tala om just kurder. 

1991 blev det tillåtet att ge ut tidningar och böcker på kurdiska. Men censuren var fortsatt närvarande, då med hänvisning till lagar mot separatistpropaganda. Förbudet mot radio- och tv-program på minoritetsspråk upphävdes i praktiken först 2004. 

Att undervisa på kurdiska i statliga skolor är fortfarande förbjudet.

EU har aviserat att Turkiet inte kan blir medlem om inte kurderna får sina rättigheter. Det skedde första gången 1999 då Turkiet blev formellt kandidatland.

1984–1999 befann sig Turkiet i inbördeskrig mot kurdiska PKK. 42 000 människor dödades, varav 7 000 var turkiska soldater. En miljon kurder tvångsförflyttades.

Under de första åren med Recep Tayyip Erdogans parti AKP vid makten förbättrades relationen till kurderna. I valet 2007 fick AKP hälften av rörstarna i sydöstra Turkiet. Erdogan talade om det "kurdiska problemet" och utlovade reformer – som uteblev.

2010 bröts vapenvilan. Hemliga fredsförhandlingar gav inget resultat. Erdogan gjorde ändå vissa närmanden, som då han bad om ursäkt för att 14 000 dödats mot slutet av 30-talet. Samtidigt fängslades dock hundratals kurdiska aktivister.

2013 kom en ny vapenvila. Men i takt med att prokurdiska HDP gick framåt skärpte Erdogan tonläget. Fredsprocessen havererade. Förtrycket skärptes, både militärt och politiskt.

I maj 2016 beslutade parlamentet om en lag som upphäver ledamöternas rättsliga immunitet, så att de som begått brott ska kunna åtalas och fängslas. Udden är riktad mot HDP.