Den 16 januari greps 33-årige Abdulkadir Masharipov från Uzbekistan för att ha skjutit ihjäl 39 personer på nattklubben Reina i Istanbul på nyårsafton.
Masharipov, som har tadzjikiskt ursprung, greps i ett hus i Istanbul tillsammans med en man från Irak och tre kvinnor från olika länder. Nära 200 000 dollar – cirka 1,8 miljoner kronor – påträffades också i huset.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Det var mycket viktigt att han greps levande, detta kan komma att förklara bakgrunden till terrordådet. En annan högprofilerad attentatsman, den turkiska polis som mördade den ryske ambassadören i Turkiet för en kort tid sedan, sköts ihjäl på platsen, och vad som låg bakom attentatet kommer kanske aldrig att bli känt. Sedan dess har några gulenister gripits i utredningen av mordet, men inga detaljer om anledningen har framkommit.
Men förhören med Masharipov har redan avslöjat en del viktig information. Han är en välutbildad jihadist som skolats i träningsläger i Afghanistan och Pakistan i två år. Förutom uzbekiska och tadzjiska talar han också arabiska, ryska, kinesiska och turkiska. Han kom in i Turkiet via den iranska gränsen i början av 2016.
Läcka information
Detta är praktiskt taget den enda information som läckt ut till pressen under de första förhörsdagarna. Genom undantagstillståndet har polisen rätt att förhöra en misstänkt i 30 dagar innan åklagare kopplas in. Det är troligt att ny information kommer att läcka ut under de närmsta dagarna.
Den kirgiziska journalisten Gulnara Kasmambetova uppger att det, enligt den ryska säkerhetstjänsten FSB och medier, är mellan 2 000 och 5 000 centralasiatiska medborgare som har anslutit sig till jihadistiska organisationer. Turkiet är på grund av visum- och transportmöjligheter den vanligaste transitvägen för dessa.
När Turkiet blev en motorväg för utländska jihadister på väg till Syrien började dessa samtidigt bygga nätverk i landet som hela tiden växte. Det var tack vare dessa nätverk som Masharipov kunde få vapen, ammunition och upprätthålla ständig kontakt med högkvarteret i Raqqa.
Nattklubben inte första målet
Enligt vad som läckt ut från förhören var nattklubben inte hans första mål för operationen, det var i stället Taksimtorget i centrala Istanbul. Men på grund av den höga säkerheten på torget beslutade han sig i stället för att attackera ett annat mål. Han överlade med sina ledare i Raqqa – fäste för Islamiska staten (IS) – och kom fram till att han skulle attackera nattklubben, som trots hot och varningar inte hade förhöjd säkerhet.
Den islamistiska regeringen i Turkiet vill eller kan inte förstå de risker som de jihadistiska organisationerna i och runt landet innebär. Detta är inte förvånande med tanke på att president Recep Tayyip Erdogan och andra ledare av regeringspartiet AKP själva kallar sig jihadister.
Man ska inte låta sig missledas av den turkiska militärens aktioner i Syrien mot IS. Dessa skedde enbart för att IS hade kontroll över en stor del av gränsen mellan Syrien och Turkiet, och den turkiska armén skred till handling först sedan de syriska kurderna börjat ena enklaver vid gränsen. Arméns mål var att stoppa ett enat Kurdistan, inte att angripa IS.
Jihadister går fria
Vi kan se resultatet av de ideologiska skygglapparna i de många jihadistiska attackerna i Turkiet. Medan regeringen fängslar mer än 100 journalister arresteras inte jihadister i väntan på rättegång. Ett exempel är operationen mot IS i den turkiska staden Konya, som är ett starkt konservativt fäste. I oktober greps 33 medlemmar i IS, men domstolen beslutade att alla utom en skulle få invänta rättegång på fri fot. Konya är staden som Masharipov vistades i innan han kom till Istanbul och den stad där hans fru greps efter attentatet.
Konya är ett intressant exempel. Atilla Kart, en parlamentsledamot från oppositionspartiet CHP, varnade 2014 för att 3 000 personer från staden anslutit sig till IS, och att antalet ökade.
– En del av dem dog i Syrien och begravningscermonier hölls och hålls i Konya. De organiseras av jihadistiska predikanter, och den lokala polisen känner till detta men stoppar det inte, sa Atilla Kart.
Greps men släpptes
En annan parlamentariker från CHP, Akif Ekici, hävdar att den misstänkte attentatsmannen Masharipov greps i Konya en månad före attacken, men släpptes. Han har lämnat in en skriven fråga till premiärminister Binali Yildirim för att få en officiell förklaring, men inget svar har givits.
I ett officiellt svar har justitieministern Bekir Bozdag uppgivit att enbart sju dömda medlemmar av IS är fängslade i Turkiet, trots att organisationen attackerat landet i tre år. Rättsystemet är mycket snabbt när det gäller att döma oppositionen och journalister, men processerna mot de hundratals jihadister som väntar på rättegång går mycket långsamt. Då ska man veta att hela det juridiska systemet står under regeringens fulla kontroll.
Konya är ett exempel, men Turkiets hållning mot jihadister kan ses överallt i landet. Deras tidningar får distribueras fritt medan vänsterns och kurdernas medier ständigt utsätts för polisrazzior. När vänsterorganisationer arrangerar demonstrationer mot jihadister blir de misshandlade av polisen, och den som på sociala medier kritiserar regeringen grips medan jihadisterna får skriva fritt.
”Utländska säkerhetstjänster”
I denna situation spekulerar vissa högt uppsatta politiker om att ”utländska säkerhetstjänster” ligger bakom Masharipov. Det är möjligt, speciellt som han är en välutbildad jihadist och inte en enkel lokal medborgare som radikaliserats och utfört sitt dåd. Men eftersom regeringen beskyller utländska säkerhetstjänster för allt möjligt i landet, från strömavbrott och jordbävningar till den pågående devalveringen av den turkiska liran blir det allt svårare att ta dessa anklagelser på allvar utan verkliga bevis.
Att gripa Masharipov var viktigt, men många säger att det är som att döda en mygga i stället för att dränera träsket.
