Utrikes.

2021-07-20 10:47
  • Människor sitter utanför det spanska kungahuset. I maj 2020 började landet öppna upp efter en lockdown sedan mitten på mars. Bild: Manu Fernandez/AP/TT
    Människor sitter utanför det spanska kungahuset. I maj 2020 började landet öppna upp efter en lockdown sedan mitten på mars.
  • Barer och restauranger tvingades stänga under förra årets lockdown i Spanien.  Bild: Manu Fernandez/AP/TT
    Barer och restauranger tvingades stänga under förra årets lockdown i Spanien. 
  • Social distansering på en tunnelbanestation i Madrid. Bild: Bernat Armangue/AP/TT
    Social distansering på en tunnelbanestation i Madrid.
  • Fotografen Marta García från Madrid tillsammans med sin familj. ”Jag har inte fått böter men min kille fick böter på typ sexhundra euro (cirka sex tusen kronor)”, säger hon.  Bild: Privat
    Fotografen Marta García från Madrid tillsammans med sin familj. ”Jag har inte fått böter men min kille fick böter på typ sexhundra euro (cirka sex tusen kronor)”, säger hon. 
Puffetikett
Dagens ETC

Domstol underkänner Spaniens nedstängning

Spanien drabbades hårt av coronaviruset våren 2020. Den spanska regeringen reagerade med att utlysa nödtillstånd och stänga ned hela samhället. Bara livsnödvändiga affärer fick hållas öppna och att besöka dem eller söka vård var enda giltiga skälet att gå ut. Nu ogiltigförklarar författningsdomstolen drygt tolv miljoner i böter för överträdelser.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Det var inget självklart beslut. Sex domare av elva var för att underkänna den spanska regeringens beslut att utlysa nödläge och stänga ned samhället våren 2020. Då fick folk inte lämna sina bostäder förutom för att handla det allra nödvändigaste, rasta hunden eller för att söka vård. Barn fick inte gå ut alls om det inte var akut.

–  Vi bodde i en liten lägenhet med vår då nästan treåriga dotter och vår hund. Det var tuffa månader. I början gick det an och vi vuxna kunde turas om att gå och handla och rasta hunden. Men för den lilla blev det svårt och till slut kändes det svårast: att vi fick rasta hunden men inte dottern, säger 40-åriga fotografen Marta García från Madrid.

Den totala nedstängningen varade i lite drygt tre månader.

Inte tillräckligt allvarligt

I debatten har det handlat om medborgarnas grundläggande rättigheter som fri rörlighet och rätten att samlas – och framför allt vad som krävs för att förneka dem det. Rent juridiskt blev det en fråga om huruvida den socialistiska koalitionsregeringen gjorde rätt när den, efter att ha utlyst nödtillstånd, stängde ned samhället.

Det var det högerextrema partiet Vox som lämnade in en inlaga angående regeringens beslut till författningsdomstolen. Den konservativa domaren Pedro González Trevijano skrev sedan utifrån denna det förslag som sedan avgjordes i författningsdomstolen. Enligt honom hade regeringen inte bara begränsat medborgarnas fri- och rättigheter utan upphävt dem helt och hållet. Han menade att för att göra något så drastiskt krävdes ett allvarligare tillstånd. I spansk grundlag finns tre kategorier av nödsituationer: nödläge, undantagstillstånd och belägringstillstånd. Enligt fem av de elva domarna räckte det alltså med nödtillstånd för att stänga ned samhället medan de andra sex menade att det hade krävts ett undantagstillstånd – något som hade varit mer tidskrävande.

Skillnaden mellan de två är att i nödläge debatteras förslaget direkt i kongressen, där det godkänns eller ej och kan sedan träda i kraft relativt snabbt. För undantagstillstånd krävs det att förslaget tas till parlamentets bägge kammare, inte bara kongressen.

Detta är alltså vad för­fattningsdomstolen menar hade varit i linje med grundlagen. Det skulle ha tagit längre tid och kanske inte gått igenom – men om det hade det skulle medborgarnas rättig­heter kunnat äventyras än mer: under undantagstillstånd ges nämligen polisväsendet betydligt större befogenheter, de kan frihetsberöva människor i över en vecka och göra husrannsakan med mera utan åklagarbeslut.

Åtta av tolv konservativa

Att alternativet som sägs vara i linje med grundlagen inte nödvändigtvis hade lett till större medborgerliga friheter har fått många att anklaga domstolbeslutet för att vara politiskt drivet och enbart en aktion mot den socialistiska ­regeringen. Det är inte första gången sådana anklagelser riktas mot regeringen. Det var till exempel samma domstol som underkände Kataloniens nya författning, genomröstad i det katalanska parlamentet och godkänd av den spanska centralregeringen år 2010. Katalonien fortsatte tillhöra Spanien, men med något större autonomi. Detta underkännande av såväl regional omröstning som centrala, politiska beslut och ledde till stor ilska från katalanskt men även spanskt håll. Underkännandet ledde till en explosion av självständighetsiver i regionen, som tidigare hade legat på betydligt lägre nivåer.

Det är inte bara katalaner som anser att den politiskt tillsatta författningsdom­stolen är ett politiskt styrt organ. Enligt en opinionsunder­sökning på Eurobarometern hade en överväldigande majoritet av spanjorerna lågt förtroende för det spanska rättssystemet i allmänhet, just för att politiker anses ha för stort inflytande över juridiken. Den spanska författningsdomstolen består av tolv domare, varav åtta är konservativa.

Som jämförelse har inte ­Sverige någon författningsdomstol. I Sverige finns istället Lagrådet som företrädesvis består av domare från högsta domstolen. De granskar lagförslag innan de läggs fram för riks­dagen och kommer med yttranden men kan inte stoppa dem, som den spanska författningsdomstolen kan.

Obetalda böter

På pappret innebär alltså en författnings- eller konstitutionsdomstol ett skydd för medborgarna mot grundlagsvidriga politiska beslut – som till exempel att stänga ned landet och beröva folk deras frihet. Andra exempel är att införa gränskontroller, eller den så kallade gymnasielagen som det svenska Lagrådet underkände men den ­svenska regeringen införde ändå. Å andra sidan innebär en författningsdomstol också en förskjutning av den politiska makten till juridiken. Det vill säga – risk för politisk slagsida och underkännande av folkets vilja, enligt enstaka juristers tolkning av grundlagen.

Den spanska författningsdomstolens underkännande av nedstängningen ledde till något som gläder många spanjorer i ett land i ekonomisk kris: de 1,1 miljoner böter på sammanlagt mer än tolv miljoner euro som utdelades för att ha brutit mot restriktionerna ogiltigförklaras.

– Jag har inte fått böter men min kille fick böter på typ sexhundra euro (cirka sex tusen kronor). Han betalade, den stackaren, säger Marta Garcia.

90 procent av böterna som betalades ut under nedstängningen 2020 är obetalda.

Författnings- eller konstitutionsdomstol

Statlig institution för det som kallas normkontroll. Dess funktion är att kontrollera den lagstiftande och exekutiva makten och om lagar strider mot grundlagen. Den har dessutom makt att förklara lagar ogiltiga.

Det innebär att all offentlig makt i Spanien inte helt utgår ifrån folket, enligt maktdelningsprincipen. Det ger till exempel ett skydd mot att lagstiftarna stiftar lagar som förtrycker en minoritet men kan, om domarna i slutändan inte agerar oberoende, också innebära att makten förskjuts från folket till en liten grupp jurister.

I Sverige har borgerliga partier samt Miljöpartiet motionerat om ett införande av en författningsdomstol i Sverige. I Sverige står folksuveränitetsprincipen över maktdelningsprincipen men viss så kallad normprövning i form av Lagrådet, myndigheter och domstolars skyldighet till normprövning finns.

Gick emot medborgarnas fri- och rättigheter

2020 lämnade det högerextrema partiet Vox in en inlaga till författningsdomstolen. De menade att nedstängningen med början mars 2020 gick emot medborgarnas fri- och rättigheter.Den 14 juli underkände den spanska författningsdomstolen nedstängningen med sex röster mot fem, ett klargörande dokument ska släppas i dagarna.

De böter som utdelades under nedstängningen ogiltigförklaras därmed juridiskt.