Amnesty: Alla från Afghanistan bör få stanna i Sverige

– Den sammantagna bilden är att säkerhetsläget är så oerhört skört. Konflikten är flyktig och rör sig över landet. En del som är lugn just nu kan vara i ett helt annat läge om en månad. Det är vår bedömning att ingen borde utvisas med tvång till Afghanistan, de skickas till ett land i väpnad konflikt där inget tyder på att situationen kommer att förbättras, snarare tvärtom.

Många av de som flytt från Afghanistan till Sverige är hazarer, något som Madelaine Seidlitz menar utgör särskilda skäl för skyddsbehov och som ska ingå i en sammantagen bedömning kopplad till det mycket allvarliga säkerhetsläget.

– Hazarer kan utsättas för för direkta övergrepp med våld men också diskriminering fastän situationen för gruppen också i delar har förbättrats. Även om de är långt ifrån den enda minoritetsgruppen i landet så är de en av flera utsatta grupper med särskilda skyddsbehov liksom konvertiter, ateister och HBTQ-personer.

”Något måste göras”

Madelaine Seidlitz menar att de allra flesta av de som sökt asyl i Sverige med medborgarskap från Afghanistan är skyddsbehövande.

– Någonting måste göras på ett generellt plan. Migrationsverket borde i vart fall kunna fatta beslut om inhibition på grund av det allvarliga och försämrade säkerhetsläget och därmed stoppa alla verkställigheter till Afghanistan.

Generellt sett är asylprocesserna i Sverige rättssäkra, menar hon, men det skiljer sig när det gäller ärenden om just afghanska flyktingar. En grundprincip för en rättssäker asylprövning är den individuella prövningen med en sammantagen bedömning och där ser Amnesty att det ibland brister, berättar hon.

– Det är anmärkningsvärt att vi fortsätter att verkställa utvisningar till Afghanistan. Utöver de brister vi ser i Migrationsverkets bedömningar, inte minst när det gäller internflykt, ser vi att Migrationsdomstolarna inte alltid gör en egen bedömning av skyddsbehovet. Det går långtifrån alltid att utläsa av domarna att det gjorts en överprövning. Istället hänvisar de till Migrationsverkets bedömning. Då riskerar det att innebära att asylsökande inte ges tillgång till en full tvåinstansbedömning och rättssäkerheten kan då ifrågasättas.

Flera av de personer som Dagens ETC pratat med vittnar om att de inte fått sina ärenden omprövade efter att de lämnat in nya uppgifter om att de konverterat från Islam. Även det är något som Madelaine Seidlitz ifrågasätter.

– Oavsett vad Migrationsverket slutligen kommer fram till är det en sådan omständighet som enligt vårt förmenande måste prövas i de fall det inte tidigare har gjorts.