Även jag är lite förbryllad över vår oförmåga att diskutera de nödvändiga förändringarna vi står inför. Ta trafiken. Om en person talar sig varm för elbilar kommer det genast en person och säger att nej nej cyklar är bäst. Och om någon talar sig varm för cyklar kommer en tredje och hävdar att spårbundet är enda lösningen. Och om någon talar om att bygga ut järnväg kommer någon och förklarar att det går aldrig, det tar alldeles för lång tid, nej, vätgas är enda lösningen. Och när någon talar vätgas kommer en annan och…

Jonatan arbetar för att rädda nepalesiska flickor ur prostitution.

”Mitt intryck från samhällsdebatten är att välfärden bara beskrivs som en kostnad, eller en möjlighet för privata alternativ att ta ut en vinst från eller ej ifrån.”

Plötsligt kom den. Våren! Innerligt efterlängtad. Ljusblå skymning. Knastret under skorna mot asfalten. Fåglarnas skrän och kvitter. En disig doft. Allt blir nytt igen. Och vi är bara i början av det. Nu kommer vi inte undan. Nu måste vi åter tro och hoppas, skrev Gunnar Ekelöf – så sant så sant så sant. Det spirar i mig och jag kommer inte undan. Saven är på väg. Jag tillhör den skara som blir glad när våren kommer. Jag blir levande, en aning lekfull och känner mig till och med nästan ung.

Söndagens val var redan innan en riktig rysare, opinionsmätningarna signalerade att det var ganska jämnt mellan blocken och att Sverigedemokraterna riskerade att få en vågmästarroll. När sedan valresultaten började att strömma in visade det sig stämma ganska bra. Moderaterna var de stora förlorarna och Sverigedemokraterna de stora vinnarna. Det rödgröna blocket med socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister blev större än alliansen och Fredrik Reinfeldt meddelade sin avgång. Det är mycket glädjande att svenska folket visar att man är trött på allianssverige och vill ha en förändring. Men sedan då?

Så var det höst igen och jag kan inte nog många gånger kommentera hur fort tiden går, jag bara måste. Å vad innebär det då att hösten anlänt? Jag skulle säga kyla, mörker och lite mys. För hur lång och fin sommar vi än haft så är det oundvikligt att inte känna av kylans intåg. Termometern visar runt fjuttiga fyra grader när ögonen är nog vakna för att titta på den. Bilen är immig och kall och dimman ligger tät över åkrar och ängar. Oj! Där svävade jag iväg!

Jag lyssnade ofta på hans låtar innan och efter integrationsrådsmötena. Framför allt på låten ”Förort som ovan” som säger mer om dagens Sverige än sjuttioelva ledartexter, debattartiklar och akademiska uppsatser.

”Varför praktiserar man inte försiktighetsprincipen in i minsta detalj när det gäller kvinnor?”