Ledare

Thomas Sterner: Vem tjänar på teknisk utveckling?

Publicerad 29 augusti, 2018

Dagens ETC

Vaknar till fågelsång och hundskall. Vandrar ned till Älven. Jag skriver med stort Ä för det här är Ångermanälven. Både bred och djup – hela 90 meter på sina ställen. Inte ens torkan har påverkat Älven.

Det här är en ledare från Dagens ETC.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.

Thomas Sterner

Text

Vi badar i en liten vik, aningen svalare än Bohuslän. Precis längst in är det sandstrand och sedan är botten helt täckt av en väv av mjuka gamla ”bräder” – fast bräder är det inte. Det är gamla ”bakar”, de lite rundade kanterna man sågar bort när man sågar timmer. En restprodukt som man ibland kolade och i lite senare tid gjorde flis av till massaindustrin. Från början användes det till fyllnadsmaterial. Vi står på en gammal strökaj som byggdes när sågverket var ungt. Sandstrand är det egentligen inte heller – eller i alla fall inte ”original”. Sanden är gammal ballast. Segelfartygen hämtade virke i Ådalen och skeppade ut i världen men här uppe fanns inte mycket köpkraft och fartygen kom hit i stort sett tomma.

Då fyllde man dem med ballast: sand, grus, rivna tegelbyggnader från hamnarna i södra Sverige eller runt om i Europa. Man var tvungen att lasta ned dem för stabilitetens skull.