Veckan började med en uppräkning av de V-reformer som M och KD raderat ur budgeten. Den utgör riktigt dålig PR för högerpartierna. Om vi släpper klimatkaoset för ett ögonblick så vill högern bland annat avskaffa gratis mediciner och glasögon till barn. Sätta stopp för aktivitetsbidrag och gratis kollektivtrafik för unga på sommaren. Återkalla höjt tandvårdsbidrag. Stryka fri simskola vill de också. Det är cyniskt hörni. Det är ganska mycket som är det nu.
Den mörkblå medvinden driver på ideal som förvandlar individens frihet till ansvar. Och medkänsla. Strax före jul skrev Leif Stenberg en debatt i ETC om att soppköken konserverar hemlösheten. Han exemplifierar med Oslo som istället tagit krafttag och har en hel rad goda poänger. Gert Gelotte, skribent i ETC Göteborg, har under lång tid förespråkat Hamburgs modell med tak över huvudet-garanti. En sådan bör för långsiktighetens skull inte finansieras genom nyckfulla insamlingsbössor, utan av kommun eller stat.
Inte bara är det humant, det är politiskt. Vi, väljarna, vänjer oss vid en förskjutning av ansvaret. Välgörenhetsinsamlingarna på Facebook är nu oändligt många, delvis på grund av att företaget kommit på ett sätt att ta ut en liten extra profit. Så Sara fyller år, hjälp henne att skänka pengar till en okänd fond som ska ge utbildning till barn. Särskilda grupper hjälper familjer i ekonomisk knipa att få en matkasse levererad. Hade M och KD lyckats återinföra stupstocken hade det blivit trångt i gruppen.
Man behöver inte vara emot välgörenhet för att reagera mot vad som faller under välviljans ansvar.