”Fortsatt mörkt för oljan – men det kommer att ljusna”. Så skrev Swedbank och Sparbankerna i en analys i april i år. Rekommendationen för aktier i oljebolag var ”Köp”, samtidigt som klimatet inte nämndes överhuvudtaget. Det borde inte förvåna. Analysen är precis i linje med bankernas inriktning i övrigt.
Swedbank har, likt de flesta banker, idag inga etiska riktlinjer för sina aktieanalyser. Trots det rankas de ändå i topp av den oberoende etikgranskaren Fair Finance Guide. I den senaste granskningen hamnar Swedbank ett (stort) hopp efter Ekobanken och JAK, men landar bättre än bland andra Länsförsäkringar, Handelsbanken och Nordea. Fair Finance Guide rankar däremot bara bankernas hållbarhetslöften, till skillnad från deras faktiska arbete, då verkligheten är svår att granska. Bankerna gömmer nämligen sina siffror idag, utan att visa exakt vad de finansierar.
Ibland kan däremot verkligheten sippra fram ändå. Fair Finance Guide gör också stickprov, där det alltför ofta visar sig att inte ens dagens otillräckliga riktlinjer hålls.
I rankingen ligger SEB sämst till. De har också precis avslöjats ha satsat hela 34 miljarder kronor i företag som är kopplade till oljeutvinning i Arktis, och de är tyvärr inte ensamma. Nordea har satsat 28 miljarder, Danske bank 20 miljarder och Swedbank strax under 15 miljarder kronor. Det är absurda summor som läggs på en produkt vi av klimatskäl inte har råd att släppa ut, och som ska exploateras från ett unikt område av orörd natur.
Det är ett av de senaste exemplen bland många. I februari visade det sig att sju av de granskade bankerna kunde kopplas till företag inblandade i kontroversiell vapenexport, som till Jemen. FN kallar kriget i Jemen för världens största humanitära kris där 20 miljoner människor nu riskerar svält, motsvarande två tredjedelar av befolkningen. Där har tortyr, mänskliga försvinnanden och flygbomber av skolor, sjukhus eller fiskebåtar blivit en del av vardagen. Delvis finansierat av oss.
Samtliga svenska storbanker rapporterades också nyligen ha investeringar i bolag som bidrar till avskogning och övergrepp i Amazonas. Ännu ett exempel är att sjunde AP-fonden, Swedbank, SEB och Handelsbanken alla haft investeringar i ryska Norilsk nickel, som bland annat släppt ut 20 000 ton diesel i en flod för att sedan försöka mörka det. Företaget som länge har varit svartlistat i norska oljefonden, såldes som en ”etisk fond” av Handelsbanken. Man kan undra om det finns någon katastrof som våra svenska bankpengar missat att sponsra.
Kanske är det just på grund av bankernas bristande hållbarhetsarbete som oljekartellen Opec, bestående av fjorton oljeländer, ser mycket positivt på oljans framtid. De tror att efterfrågan på olja år 2045 kommer att ligga på 109 miljoner fat om dagen, vilket är nästan tio procent högre än snittet år 2019. Om den prognosen stämmer kan vi tacka hej då till allt vad klimatmål heter, och istället välkomna en värld av högst troliga katastrofer.
Investeringarna försvaras ofta med att bankerna som ägare kan försöka påverka företagen att bli bättre. Även om det finns sådana möjligheter är det uppenbart att påverkansarbetet minst sagt brister, samtidigt som få saker visar sig snabba på omställningen lika mycket som pengaflytt. Exempel på det är flygindustrins nya intresse för hållbarhet och livsmedelsbranschen bojkott av palmolja.
Vi borde helt enkelt sluta investera i oetiska företag, då ursäkterna för att fortsätta göra det tagit slut. Påtryckning mot både banker och företag hjälper, så förhoppningsvis kan 2021 bli året då det samlas tillräckligt mycket kraft för att starta omställningen som vi alla vet behövs.
