Christopher Holmbäck: Trump bombar – Europa bugar och bockar

I söndags morse hyllade Israels premiärminister den amerikanska överbefälhavaren för attackerna mot iranska kärnenergianläggningar.

”President Trump och jag säger ofta: ’Fred genom styrka’,” sa Benjamin Netanyahu.

”Först kommer styrka, sedan kommer fred.”

Alltså: Först bombar vi våra fiender till underkastelse, sedan dikterar vi ”freden”.

Att Netanyahu såg nöjd ut var inte konstigt.

”Israels enda mål var att göra detta krig till USA:s”, sa Daniel Levy, tidigare israelisk fredsförhandlare under Ehud Barak and Yitzhak Rabin, till Democracy Now i måndags.

”Israels mål är att vara en regional hegemon, vilket bara kan ske med hjälp av USA. Syftet handlar inte så mycket om det som sker i Iran utan om att kunna fortsätta bedriva etnisk rensning, fördrivning, apartheid och folkmord mot det palestinska folket.”

Men det gick inte som Netanyahu hade tänkt sig. På måndag kväll kom Irans koreograferade motattack. Trump tog genast möjligheten att ro i land en hastig vapenvila mellan Iran och Israel – och visade än en gång att USA har makten att stoppa Israels aggressioner när man så önskar.  

I skrivande stund har vapenvilan inte brutits. Trump sa i tisdags att ”den kommer att hålla för alltid”.

Vi får väl se.  

Israel kommer förr eller senare att försöka eskalera konflikten. Israel vill ha kaos, då kan de kontrollera regionen och ”lösa” Palestinafrågan ifred. Det är därför de bombar i Syrien, Jemen, Libanon och Iran.

Att USA attackerade Iran mitt under pågående förhandlingar – och att Trump hotade att eliminera Irans högsta ledare, uppmanade hela Teheran att evakuera och omfamnade regimskifte – har milt uttryckt lärt Iran att det inte går att lita på USA.

Mellanöstern, hela världen, befinner sig i ett oerhört farligt läge.

Två kärnvapenstater har angripit en stat som inte har kärnvapen. Attacken verkar inte alls ha eliminerat möjligheten för Iran att tillverka kärnvapen. Däremot är en rimlig slutsats i Iran – och många andra stater – att det enda sättet att skydda sig mot en kärnvapenstat är att själv skaffa sig kärnvapen.

Samtidigt är Irans läge prekärt. ”Ryssland är opålitligt”, säger analytikern Ioannis Kotoulas till Al Jazeera. ”Europa är nu Irans enda utväg”.  

Hur agerar då EU:s ledare i denna situation?

I fredags förra veckan träffades utrikesministrarna från Iran, EU och ”E3” – EU:s stormakter Storbritannien, Frankrike och Tyskland – för att försöka undvika en eskalering av konflikten. Dagen därpå bombade Trump Iran, såvitt vi vet utan att ens meddela ledarna i E3. Än en gång visade Trump att han ser sina Nato-allierade i Europa som en störig dörrmatta.

På detta svarade E3 underdånigt med plattityder som ”Iran kan inte ha kärnvapen”. Natos generalsekreterare Mark Rutte la i tisdags till att USA:s attack inte bryter mot internationell rätt – trots att USA själva inte ens hävdar självförsvar.

Carl Bildt är en av få politiker och ex-politiker i Europa som kallade attacken mot Iran för vad den är: ”ett glasklart brott mot internationell rätt”. Angående E3:s tystnad skrev han på X: ”Jag hoppas att de förstår att genom att vara blinda i den här frågan underminerar de också sin egen position gällande Rysslands krig mot Ukraina.” Frankrikes president Emmanuel Macron kallade senare attackerna ”legitima”, men inte "lagliga”.

”Europa har i princip tagits över av en ny generation Instagrampolitiker som prioriterar likes på sociala medier över faktiskt geopolitiskt tänkande”, skriver Trita Parsi, statsvetare och vice ordförande för tankesmedjan Quincy Institute for Responsible Statecraft. Han tillägger att Europa desperat behöver riktiga strateger, som Carl Bildt, ”för att rädda sig från sig själva.”

”Den djupare tragedin är att Europas ledare har internaliserat sin egen underordning”, skriver omvärldsanalytikern Eldar Mamedov för Responsible Statecraft. ”De förråder internationell rätt, inte för att de har något konkret att tjäna på det, utan av en reflex att lyda – en vana som försvagar Europas globala position samtidigt som de uppmuntrar Washingtons och Jerusalems värsta impulser.”

Carl Bildt organiserar sig tillsammans med några andra tidigare europeiska ministrar och diplomater för att försöka få Europas nuvarande ledare att hitta sin ryggrad och trots allt få till en långsiktig förhandlingslösning.

Låt mig påminna om något mer som krävs för att nå en riktig fred:

Ett Mellanöstern utan kärnvapen.  

Att regionens enda faktiska kärnvapenmakt rustar ner.