Ledare
Johan Jenny Ehrenberg: Så enkelt är det att ge alla minst 25 000 kronor i pension
Det är dags att diskutera det som verkligen kan höja pensionen, skriver Johan Jenny Ehrenberg.
Bild: TT (montage)Dagens ETC
Tror du att du sparar till din kommande pension? Nej, så är det inte. Vad som spelar roll är däremot hur många som har ett jobb att gå till och betalar sin skatt. Sedan handlar det om statens prioriteringar. Sverige kan bestämma sig för att vi inte ska en enda fattigpensionär.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.
På en krog i Vimmerby sitter ett gäng och käkar pizza och pratar pension. Som försynt och försiktig svensk lägger jag mig inte i, men jag hör hur de mellan pizzatuggorna diskuterar hur pensionen kan bli så låg när det blir dags.
– Jag har jobbat hela livet och nästa år är det dags för pension men herregud, den går ju inte att leva på, säger en äldre i gänget.
– Tacken för ett långt liv på motorvägarna, säger en annan.
En ung man fyller i.
– Men man kanske sparat för lite.
”Nej!” tänker jag ropa, men sansar mig för att lägga sig i pensionsdiskussioner kan bli väldigt hett.
De allra flesta människor i Sverige tror nämligen att man sparar till pension.
Det är helt fel.
Det blir ingen pension om alla sparar. Det blir bara pension om alla arbetar. Ja, alla vuxna som ännu inte gått i pension alltså.
Det stora hotet mot framtidens pension är inte sparande i AP-fonderna.
Det stora hotet är massarbetslösheten. Om fler fick jobba skulle pensionerna kunna höjas rejält.
Pension betalas nämligen av staten och den bygger helt på hur många som jobbar. En liten del av arbetsgivaravgiften läggs i olika fonder, men det där är småpengar jämfört med det staten betalar direkt till de äldre.
Att själv som löntagare ”spara ihop sin pension” är omöjligt. Om en jobbare sätter undan tre procent varje år för pension så kan hen på 33 år bara få ihop en enda årslön.
Det är dagens arbetare som betalar pensionerna, det är inget den gamla sparat ihop, även om det är precis det politiken påstår med sitt ständiga prat om att man ”sparar” för pensionerna i kommuner eller i staten. Man kallar det rentav ibland en ”pensionsskuld”.
Men det är ingen skuld pensionen handlar om. Det är en omfördelning i samhället – från de som har jobb till de som slutat jobba.
Varför man vill påstå annat är en gåta, men gissningsvis är det så att facket gärna vill få fram att de ska styra pensionsfonderna som uppstår ur de jobbandes avgifter, och arbetsgivaren vill gärna kunna påstå att det är hen som betalar dyrt för de som inte längre jobbar.
Men i själva verket är det dagens löntagare som betalar det hela.
Om vi försökte göra som ordet ”spara” tyder på, alltså plocka pensionen från stora fonder, då skulle vi tvingas öka dagens AP-fonder till orimlig nivå. AP-fonderna har aktier och obligationer värda drygt 2 000 miljarder. Om de skulle betala pensionerna skulle fonderna vara tömda på tre, fyra år.
Faktum är att det kvittar lika för pensionen om de stiger eller sjunker i värde, dessa pensionsfonder (även de privata) är egentligen motorn bakom börsens uppgångar. Man spelar med pengar, man investerar inte (även om börsspelande kallas för investering).
Det här är ett stort problem med pensionsfonderna vi har idag. De gör ingen riktig nytta för oss då de inte får ekonomin att växa, de får bara i bästa fall fondens aktier att stiga. Men det är inte på riktigt. Det vet vi eftersom staten återkommande får gå in och rädda banker och försäkringsbolag när kriserna kommer vart tionde år. Då ser man att fonderna är luftslott som inte investerar i framtiden, bara spelar i nutiden.
En investering i maskiner, energi, skog, forskning eller fastigheter kan öka rikedomen på lång sikt. En valutaspekulation kan ge kortsiktig vinst eller kortsiktig förlust, men det tillför egentligen ingenting till ekonomin.
Så hur ska vi diskutera pensionen?
Glöm fonderna som skapades för länge sedan för att stödja offentliga investeringar, som numera stoppats och blivit privatbankernas vinstmaskiner.
Diskutera det som verkligen kan höja pensionen.
Utbetalning i allmän pension är ungefär 600 miljarder i år. Allt kommer från staten som tar in det i skatt. Höjd skatt kan förstås höja pensionen, men ännu viktigare är minskad arbetslöshet.
Och tänker man efter kan vi samtidigt göra pensionen rättvisare. Det går ju egentligen inte att motivera varför vi inte ska ha lika lön – det vill säga pension – när vi slutat jobba. Gruppen lågavlönade får 10 000-12 000 kronor i pension. Gruppen högavlönade får runt 30 000 i statlig pension.
En grundpension på 25 000 för alla vore en enkel rättvisereform som enkelt kan finansieras och motiveras med rättvisare skatter. Det kostar runt 200 miljarder vilket är en fullt hanterbar summa. De svenska företagens vinster är runt 1 500 miljarder. Eller om vi tittar på BNP skulle det räcka med en ökning på tre procent för att finansiera dessa rättvisa pensioner.
Och jäklar vad med jobb som skulle skapas om de fattiga pensionärerna fick det bättre!
Ämnen i artikeln
Kommentarer
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.