Ledare. Beatrice Rindevall.

2019-05-25 12:15
Bild: Shutterstock
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Så röstar du för klimatet i EU-valet

Vilka vi röstar in spelar roll för vilka satsningar som kommer göras, hur kraftfulla de blir och hur framtiden kommer svara.

Hur vi röstar i helgens val avgör om EU kommer jobba för – eller emot – klimatstabilitet och en biologisk mångfald. Man kan ofta höra att vi har tio år kvar att hantera klimathotet. Att det ”alltid är tio år kvar” har blivit ett slagträ i debatten från förnekarhåll. ”Varför ska vi lyssna på er nu, när ni ska samma sak för tio år sedan?” Jo, för att det stämmer.

Vi kommer alltid ha kort tid kvar, likt en person som kör en bil mot en vägg. Sekunden innan den nuvarande kommer alltid ha varit en bättre sekund att bromsa, men om vi missade den då spelar det fortfarande roll vad vi gör nu. Det är knappast en anledning att sätta foten på gaspedalen igen, för vi kan fortfarande lindra hur hård smällen kommer bli.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

När vi nu väljer politiker till EU vet vi att valet kommer påverka klimatförändringarnas konsekvenser. De närmsta åren kommer EU bestämma vilken ambitionsnivå vi ska ha år 2050, hur förberedda vi kommer vara och hur omställningen ser ut. Frågor som EU beslutar om handlar exempelvis om energieffektivisering, förnybar energi, transporter, jordbruk, skogsbruk, industrisatsningar och koldioxidlagring. Avgörande bitar för omställningen, alltså.

EU har också en möjlighet att påverka resten av världen; som Kina, Indien, Brasilien och USA, och de svenska parlamentarikerna har möjlighet att påverka EU. Vilka vi väljer in spelar alltså stor roll.

”Idag är en majoritet av parlamentarikerna positiva till att fortsätta diskutera de mest ambitiösa alternativen, men skulle de mest konservativa grupperna bli större och de håller kvar vid samma linje skulle de kunna försvåra klimatpolitiken”, varnade professorn och IPCC-forskaren Markku Rummukainen i en artikel på forskning.se.

Det är inte nu du ska ligga på soffan. Det är inte heller nu du väljer att rösta för någon annan fråga, hur viktig den än är. För hur kommer den frågan hanteras om klimatet kaosar? Vilken välfärdsfråga kommer prioriteras i en värld av hungersnöd, vattenbrist och resurskrig?

Så hur röstar man för klimatet? Du behöver ha koll på tre saker.

• Partigrupper. Partirelationerna som finns i Sverige existerar inte i EU. Där samlas parlamentarikerna i partigrupper, och de röstar ofta som sin grupp. De behöver inte driva samma frågor som partiet hemma i Sverige gör.

• Individen. EU-valet är ett individval. Personen som röstas in har stor möjlighet att fokusera på sina egna frågor, och kommer ha obefintlig tid att sätta sig in i andra frågor. Titta på vad personen listar som det viktigaste för den, så kan du se vad personen kommer engagera sig i – och vad den inte kommer engagera sig i.

• Granskningar. Det finns massor av granskningar som går igenom hur partigrupper och individer röstar. Till exempel har organisationen Climate Action Network (CAN) granskat hur partigrupperna röstat i klimatfrågor och kommit fram till att bara tre av åtta grupper röstar i linje med Parisavtalet.

I grupperna har de svenska parlamentarikerna från V, MP, Fi och S röstat i linje med 1,5-gradersmålet. C och L benämns som ”försenare” och SD, M och KD rankas som ”dinosaurier”. I Naturskyddsföreningens granskning får fyra parlamentariker från MP, V och S betyget ”utmärkt” medan samtliga parlamentariker från M, KD och SD får bottenbetyget dåligt. Däremellan placerar sig parlamentariker från C, L, S, MP och FI.

Är du osäker på vem du ska välja, följ granskningarna. Vilka vi röstar in spelar roll för vilka satsningar som kommer göras, hur kraftfulla de blir och hur framtiden kommer svara. Om du bara vill göra en sak för miljön – se till att rösta för klimatet i helgen.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från nyhetsmagasinet ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 63 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom nyhetsmagasinet ETC till din mejl varje fredag. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Beatrice Rindevall
Beatrice Rindevall 

Hårt arbetande miljöredaktör för Supermiljöbloggen. Ägnar sin tid åt att göra världen bättre och kommunicerar gärna med memes.

Skriver ledare i nyhetsmagasinet ETC.