En av anledningarna till ledamöternas svar är att förvillande åsikter har fått fäste. Många myter har spridits om flyget av såväl intresseorganisationer som politiker och partier. Mot faktan hävdar vissa att biobränsle och teknik ändå kommer lösa problemen, eller att flyget står för så marginella utsläpp att vi i princip kan strunt i det. Men inget av det stämmer.

Sedan 1992 har flygandet i Sverige fördubblats, och enligt Swedavias prognos kommer flygandet att ha fördubblats ännu en gång 2050. I Swedavias lägsta prognos, där de förväntar sig “omfattande restriktioner för flyget, ökad protektionism, stagnerande globalisering, betydande kapacitetsbrist inom luftfarten samt misslyckade satsningar på ökad inkommande turism”, har flyget fortfarande ökat med över 25 procent år 2050.

Samtidigt är planen att flyget ska vara koldioxidneutralt 2030. I dag släpper svenskarnas flygresor ut ungefär 11 miljoner ton, enligt Naturvårdsverket, vilket är mer än vad våra personbilar släpper ut. Och samtidigt som utsläppen från bilar tekniskt sett är lätta att påverka är det mycket svårare för flyget.

Men biobränslet då? Tja, i dag används bara cirka en procent biobränsle i flygbränslet och hållbart biobränsle växer (förvånande nog) inte på träd. Enligt KTH-forskaren Jonas Åkerman räcker biodrivmedlet “nätt och jämnt till vägsektorn 2030, men då blir ingenting över till flyg, sjöfart och arbetsmaskiner”. Samtidigt behöver vi redan i dag kämpa för att försöka hålla ute den smutsigaste palmoljan ur våra tankar, något som branschen gärna vill använda då det är billigt, men som vi knappast kan påstå är hållbart bränsle.

Fokuset på flyget har avslöjat ännu mer oklarheter. Som att den socialdemokratiska kommunalrådet Niklas Nordström får 160 000 kronor om året av svenskt flyg samtidigt som han driver frågan om ökat flygande. Niklas Nordström var redan 2010 korruptionsaktuell under parollen #primegate, då han som både socialdemokrat och konsult för PR-byrån Prime fick pengar av Svenskt Näringsliv för att inifrån påverka Socialdemokraterna att bli mer tillväxtvänliga.

Trots att det då diskuterades uteslutning från partiet skedde det inte, och idag värnar han flygens intresse mot betalning från politikerposition. Det är minst sagt absurt att såväl väljare som det socialdemokratiska partiet öppet tillåter det pågå.

Med all faktaresistens i debatten är det kanske inte konstigt att majoriteten av svenska riksdagsledamöter anser att flyget kan fortsätta öka. I SvD:s enkät var Socialdemokraterna (inte otippat) splittrade. Hälften tror på ökat flyg och andra hälften på minskat. Miljöpartiet och Vänsterpartiet var eniga att flygandet måste minska, medan fyra personer i Alliansen utmärkte sig i att följa forskningen: tre från Liberalerna och en från Kristdemokraterna. Men majoriteten av KD, L och resten av högern – alltså alla från Moderaterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna – förnekar alla faktan och forskningen vi har i dag.

Det är smått fascinerande att forskningen, den som undersöker verkligheten, verkar stå för samhällets mest radikala åsikter inom klimat. Lika fascinerande som att väljare och politiker försvarar faktaresistensen med att forskare inte har alla facit – som att det allmänna tyckandet skulle dra vettigare slutsatser.

Det som debatten ändå gett är fokus på fakta och en allt tydligare granskning av vad forskningen säger, jämfört med vad politikerna gör. Det ger hopp om förändring, och ingenting är trots allt omöjligt. För en vecka sedan var det ändå mer otroligt att Östersund skulle vinna en bortamatch mot Arsenal än att svenska riksdagsledamöter börjar tillgodose sig forskning. Så nog finns det hopp.