Under internationella kvinnodagen utsågs Greta Thunberg till årets kvinna av Expressen. Det är bara sju månader sedan Greta började klimatstrejka utanför riksdagen, men under den tiden har hon hunnit injicera liv i en global rörelse. Hennes ord sprider sig som en löpeld genom medierna och ger ett framtidshopp många inte känt på länge.
Förutom uppmärksamheten hon skapar finns det andra vettiga anledningar till att just Greta lyfts på internationella kvinnodagen. Skillnader och orättvisor i samhället tas upp – vilka är alldeles för många – men situationen kunde varit mycket värre om inte starka rörelser och individer kämpat i århundraden för förbättring. I början av 1900-talet lyckades kvinnorörelsen samla in mer än 300 000 namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt i Sverige (helt utan internet) som de lämnade till Sveriges riksdag 1914.
Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev
Det är starka axlar som den feministiska kampen idag står på, många som har slagits för de rättigheter vi nu ser som självklara. Även om det är omöjligt att veta hur väl klimatkampen kommer lyckas, lär framtidens människor vara skyldiga Greta ett tack. Gretas kamp är de framtida generationernas kamp, och en kamp för en värld som har plats för välfärd, fred och jämställdhet.
I år inföll internationella kvinnodagen på en fredag, samma veckodag som klimatprotesterna pågår utanför riksdagen. Just fredagen den 8 mars var däremot inte alla där för klimatet, utan då kunde man även se motdemonstrerande klimatförnekare. De flesta kamper möter motstånd, och samtidigt som hela världen nås av Gretas röst arbetar krafter här hemma för att tysta de som kämpar för miljön.
Klimatförnekare kan vara ett potentiellt hot, men hotet inifrån riksdagens kammare är långt värre. M och SD har länge velat begränsa miljöorganisationers juridiska rätt att överklaga, och deras möjlighet att få skattemedel. Till exempel har Johan Hultberg (M) ifrågasatt att Skydda skogen fick medel för att inventera en hotad skog i Vilhelmina, och menade att organisationer som är kritiska mot skogsbruket inte borde beviljas medel. Flera partier vill inskränka rätten för miljöorganisationer att överklaga inom skogsbruket, som de kallar att ”tförsvara ägande-rätten”.
Sverige har antagit FN:s Århuskonvention, som innebär att allmänheten har rätt att delta i större beslutsprocesser och rättslig prövning i miljöfrågor. I jaktfrågor vill både M och SD att miljöorganisationers juridiska rätt ska inskränkas så att mindre organisationer inte ska ha rätt att överklaga beslut.
Miljöorganisationers möjlighet att påverka juridiskt är oerhört viktigt. Nyligen stoppades exempelvis Kemika-lieinspektionen dispens till svenska sockerbetsodlare att använda ett förbjudet bekämpningsmedel – som i en studie visat att en gråsparv bara behövde äta ett och ett halvt frö för att få en dödlig dos – efter överklagande från miljöorganisationer. En fantastisk miljövinst som inte skulle skett utan miljöorganisationers juridiska på-verkansmöjlighet.
Under förra fredagens riksdagsdebatt tog Moderaterna upp att Isabella Lövin har en stabschef, Annika Jacobsson, som jobbat för Greenpeace. Johan Hultberg ifrågasatte att personer med förflutet i Greenpeace överhuvudtaget ska kunna jobba i regeringskansliet, då organisationen använder sig av civil olydnad. En statlig utredning har tidigare kommit fram till att civil olydnad ”kan bidra till att stärka såväl välfärdsstaten som demokratin”, och är något som alla från Greta till Gandhi arbetat med.
Att Greta och organisationer som kämpar för allas sak har en röst är avgörande för både demokratin och vår framtid. Med tanke på vart vi är på väg måste miljöröster bli starkare, inte tvärtom. Partiernas nuvarande agerande är en attack mot demokratin, och knappast något som borde accepteras av väljarna. De ideella krafterna behövs nu, mer än någonsin.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
