”Vi håller på att äta ihjäl både oss själva och planeten”, säger professor Johan Rockström. Få saker kan vara mer sant. Mellan 1990 och 2017 ökade köttätandet i Sverige med 41 procent, vilket lett till att våra matutsläpp i dag ligger på en helt ohållbar nivå. Långa transporter, svinn, skövling av regnskog, vattenförbrukning och utrotning av arter är några av bisatserna till våra rätter på matbordet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Via maten släpper vi enligt Naturvårdsverket årligen ut 1,8 ton växthusgaser per person vilket motsvarar ungefär vad vi kan släppa ut totalt 2050 om vi ska nå klimatmålen. Då ska vi alltså även baka in flyg, bil, el och övrig konsumtion i den utsläppsbudgeten. Köttet hamnar oundvikligt i skottgluggen, för trots att kött, fisk och mejerikonsumtion bara utgör 35 procent av vårt kaloriintag står de för tre fjärdedelar av utsläppen. Ett kilo nötkött släpper ut över 200 gånger mer än ett kilo potatis.
Men nu händer något. Förra året minskade köttkonsumtionen tillräckligt för att det ska ses som ett stort trendbrott, och samtidigt ökade den svenska andelen kött trots att priserna steg. Det är positivt för såväl våra bönder som för antibiotikaanvändningen, djurskyddskraven och självförsörjandet – och visar att tillräckligt många individer tar ansvar för att det ska bli kollektivt.
Enligt den jordbrukspolitiske utredaren Åsa Lannhard Öberg är det vegotrenden, klimatdebatten, hälsoaspekterna och de etiska skälen som ligger bakom minskningen. De som däremot inte får något erkännande är politikerna, för trots den stora kunskapen om problemen med matens miljöpåverkan har det politiska intresset och acceptansen för fakta och forskning lyst med sin frånvaro. Köttet har varit den heliga kon som inte får kritiseras, men gärna slaktas och ätas.
Allt från förre landsbygdsministern Eskil Erlandsson (C) till nuvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) och miljöpartiets förre språkrör Åsa Romson har varit skeptiska till att röra folks tallrikar. I Miljöpartiets nya klimatfärdplan finns inte heller några nya skarpa förslag för att hantera maten. Istället föreslås ännu en utredning – trots att man borde anse att tillräckliga fakta redan ligger på bordet.
Politiskt har Vänsterpartiet drivit frågan hårdast. Redan 1996 motionerade vänsterpartister om att ta fram ett samlat program för hur köttkonsumtionen ska minska, vilket aldrig gjordes. Resultatet kan vi se i dag. Nu bereds en ny motion som ska röstas om i juni. I motionen föreslår vänsterpartister ett skarpt mål om att minska köttkonsumtionen med minst 25 procent till 2025 jämfört med dagens nivåer. Samtidigt vill de ta fram en handlingsplan för hur livsmedelskedjans klimat- och miljöpåverkan ska minska och dessutom verka för att EU fasar ut subventioner till kött- och mejeriindustrin.
Förslagen skulle kunna ha en stor positiv påverkan på såväl klimat, hälsa och miljö. Vi vet att vi måste förändra våra matvanor för att såväl bibehålla arter som nå klimatmålen. Det finns ingen annan utväg. Bristen på politiska styrmedel kring maten är därför helt oacceptabel. En skatt på de mest miljöskadliga varorna skulle exempelvis enligt en studie från Sveriges Lantbruksuniversitet kunna minska köttproduktionens utsläpp med över tolv procent.
Nu har politikerna chansen, för vad visar mer att väljarna är redo för politiska styrmedel än förra årets köttminskning?
Individerna går före. Nu är det dags för politikerna att också ta ansvaret som resten av befolkningen redan börjat göra. Det har aldrig funnits ett bättre läge att rulla in upphandlingskrav, utsläppsmål och köttskatt än nu – och det har aldrig funnits rimliga ursäkter att inte göra det.
PS. Vill du äta mer klimatvettigt men har svårt att komma på vad? Kolla in WWF:s nya måltidskoncept One Planet Plate – tips om måltider som klarar klimatmål och gynnar den biologiska mångfalden. Där kan du också kolla hur mycket din mat släpper ut genom WWFs Matkalkylator.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
