Ledare. Ulrika Lindahl.

2020-09-22 03:00
Foto: Joakim Medin
Puffetikett
Dagens ETC

Jo, Sverige har ett ansvar för Nouriye på Lesbos

”Nu behövs alla humanitära och solidariska krafter för att stå emot de främlingsfientliga som vill sänka båtarna på havet eller skicka tillbaka människor till koncentrationsliknande läger i Nordafrika.”

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Det nya lägret är som ett fängelse. Vi vill inte spärras in där med alla de problem som uppstått i Moria. Orden är Nouriyes, en ung afghansk kvinna som valt att stanna kvar på vägen, där barnen får sova utan tak över huvudet, istället för att låta sig förflyttas till det nya stängda läger som byggts upp efter att skandallägret Moria på den grekiska ön Lesbos brann för ett par veckor sedan. Hellre gatan än ett nytt Moria som hon ens kan välja att promenera ut ifrån för att handla mat. Hon är en av de flyktingar som vår reporter Joakim Medin har träffat på Lesbos och som du kunde läsa om i måndagens tidning.

Moria var hela tiden tänkt att vara ett tillfälligt läger. Byggt för drygt 2 000 personer, men hem för nästan 13 000 flyktingar innan det brann och totalförstördes. Eller hem är att säga för mycket. Provisoriska skyffen, campingtält och överbefolkade gemensamma duschar och toaletter. Misär.

En svart sida i Europas historiebok, som Stephan Oberreit, chef för Läkare utan gränsers insatser på Lesbos, säger i reportaget: ”Folk kan inte behandlas som djur bara för att man ska ha en slags avskräckande effekt.”

Ändå är det den linje som Sveriges migrationsminister Morgan Johansson (S) väljer när tusentals flyktingar, varav många redan väntat i flera år, står inför en oviss framtid. Andra europeiska länder har lovat att ta emot några av de flyktingar som nu blivit hemlösa. Framför allt barn. Ingen ska inbilla sig att det tiotal som Finland lovar att ta emot och inte ens de 1 500 som Tyskland tar emot innebär ett slut på den skamfläck för den europeiska solidariteten som Moria har utvecklats till. Men inte ens det lilla väljer den svenska regeringen att göra nu i det akuta läget.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Morgan Johansson väljer istället att markera. Skylla på Grekland. Det är Greklands ansvar som mottagarland att ta hand om de flyktingar som finns där eftersom Greklands öar råkar vara det första av Europa man ser om man flyr över Medelhavet i överfulla gummibåtar. Sverige här uppe i norr, dit nästan ingen kan ta sig utan att passera andra EU-länder först, svär sig fritt från ansvar. Oavsett priset, oavsett det mänskliga lidandet tydligen.

Morgan Johansson sätter en ära i att Sverige ”har en av de stramaste flyktinglagstiftningarna i EU” och att det ”inte längre fungerar som en magnet för flyktingar”. Han väljer den avskräckande vägen. Den som enligt Stephan Oberreit lämnar människor som djur i ett fängelseliknande läger.

Morgan Johansson och hans kollegor i migrationskommittén har precis presenterat förslagen för den nya svenska migrationspolitiken, förslag som i stora delar innebär att den tillfälliga lagen, som skulle sätta ett tvärstopp för flyktingströmmen till Sverige, blir permanent. Mitt under coronakrisen ska det ställas krav på flyktingar för att de ska få rätt att stanna i Sverige. De ska kunna försörja sig själva. Och för att få ta hit sina familjemedlemmar måste det finnas ”välgrundade utsikter till ett permanent uppehållstillstånd”. Vad det nu betyder.

”Vi vill inte tillbaka till de väsentligt generösare regler som gällde innan den tillfälliga lagen trädde i kraft”, säger Morgan Johansson.

Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty, formulerar det så här:

”Sverige lägger sig i bottenskiktet i EU.”

Det EU som nu ska presentera ett förslag för hela unionens migrationspolitik. Ylva Johansson (S), EU-kommissionär, ska försöka få stöd för ett system som bättre fördelar ansvaret för de människor som söker skydd i Europa. Som tvingar länderna att se till att det finns ett ordnat mottagande oavsett var de tog sina första kliv på europeisk mark. Nu behövs alla humanitära och solidariska krafter för att stå emot de främlingsfientliga som vill sänka båtarna på havet eller skicka tillbaka människor till koncentrationsliknande läger i Nordafrika. Men det verkar som att hon har dåligt stöd hos sina partikollegor i den svenska regeringen. Här är vi allt för upptagna med att skrika högst om kriminella klaner, hårda tag och stängda gränser.

Nouriye, som just nu lever på parkeringen utanför ett stängt Lidl på Lesbos, har flytt från ett samhälle som inte går att leva i och hamnat i ett helvete där hennes barn få sova på tunna filtar direkt på marken. Vi har ett ansvar för henne. Liksom vi hade ett ansvar för treåriga Alan Kurdi som aldrig tog sig levande till Europa. Hans faster deltog i de stora demonstrationer som ägde rum i Tyskland i helgen och som krävde att alla Morias flyktingar ska evakueras istället för stängas in i ett nytt läger.

”Jag bestämde mig för att höja min röst och tala för de som inte föra sin egen talan. Jag kunde inte rädda min egen familj, men låt oss rädda de andra”, sa Tima Kurdi när hon höll tal l i Berlin.
Det är bara nu vi kan rädda alla kommande Alan Kurdi.