Åsikterna går isär om vad som egentligen orsakade den stora brand som förra onsdagen ödelade flyktinglägret Moria, på den grekiska ön Lesbos. Vissa kallar det för en olycka. Somliga hjälporganisationer har sagt att det bara var en tidsfråga innan det skulle hända, med tanke på den extrema trängseln i lägret. Den konstanta bristen på gasol och duschar gjorde att flyktingarna tvingades göra upp eldar för att kunna laga mat och värma badvatten. Flyktingarna själva är i många fall övertygade om att branden anlades av högerradikala greker. Samma personer som tidigt i våras reste egna vägspärrar på ön och attackerade både flyktingar och journalister, och som Dagens ETC då rapporterade om. På bara några timmar hade hur som helst hela Moria brunnit ned till grunden. 13 000 människor hade blivit hemlösa. Över en vecka senare är tusentals av dem fortfarande kvar under bar himmel, på den väg mellan Moria och Lesbos huvudort Mytilene som polisen har spärrat av.

Det första ordet som dyker upp i huvudet är ”misär”. Människor sover på tunna filtar rakt på asfalten, vid vägkanten eller på parkeringarna utanför varuhus och affärer. Vissa lyckades rädda sina små campingtält från Moria, andra har byggt rangliga skydd av pinnar, vass och plastfilm. Det saknas hygienfaciliteter och alla naturbehov måste göras i diken och buskage. Sopor ligger och ruttnar på gatan, där små barn leker barfota.

– Vi tyckte att Moria var trångt, smutsigt och väldigt dåligt, men det var bättre jämfört med den här situationen, säger Fazullah, en afghansk man i myllret av människor.

Beroende av matleveranser

Dagens ETC träffar honom på parkeringen utanför det lokala Lidl-varuhuset, där många flyktingar tidigare har handlat sin mat. Efter branden lät den grekiska polisen stänga Lidl och andra mataffärer här. Kanske för att undvika en anstormning av lokalerna. Men konsekvensen ha blivit att flyktingarna är beroende av matleveransen från de grekiska myndigheterna – endast en portion mat med bröd per dag – om de inte kan ta sig till affärerna ända borta i Mytilene.

Fazullah är missnöjd. Han önskar att det fanns ett närliggande ställe där han åtminstone kunde köpa någon chokladbit eller leksak till sina vänners döttrar. Han kamperar med vännerna här på asfalten. Fazullah vill skämma bort flickorna, eftersom han saknar sin egen dotter fruktansvärt mycket.

– Min fru och dotter är redan i Finland. Min frus bror är också där. Alla papper är klara så att jag också ska kunna åka dit men månaderna bara går och går. Nu har min dotter börjat säga ”pappa” till sin morbror.

Stopp för ensamkommande i lägret

Efter branden har den grekiska regeringen och armén på kort tid upprättat ett nytt flyktingläger med tält, på en udde inte långt från vägen där vi befinner oss. Fazullah gick dit redan i måndags för att registrera sig och försöka flytta in, i hopp om att det ska skynda på hans familjeåterförening. Men de ansvariga på plats ville inte släppa in honom.

– De sa att jag är ensam här och att ensamkommande inte får komma in ännu. Jag svarade dem att min fru kan flyga hit så att jag inte är ensam längre, sedan kan vi gå in i lägret tillsammans och återvända till Finland?

Alla hade skrattat, sedan tvingades Fazullah gå därifrån.

På torsdagsmorgonen inleder grekiska poliser i vita smittskyddskläder en operation för att tvångsförflytta alla flyktingar in i det nya tältlägret. Flera tusen människor bär, rullar eller släpar sina tillhörigheter bort till det nya lägerområdet, i en 32-gradig värme. Men på eftermiddagen börjar stora grupper återvända igen. Det är de ensamkommande, som trots polisens order fortfarande inte får komma in i lägret. Flera större familjer måste också återvända.

 – Vi låg och sov på en parkering i morse och väcktes av 100 poliser som sa att vi måste bort. Vi packade ihop allt men när vi kom fram till lägret sa de att det hade blivit fullt för idag, säger Zahra Amiri, vars familj består av tio personer.

Så föds ett ännu större missnöje över de grekiska myndigheternas agerande under krisen.

Nya lägret är stängt

Alla flyktingar vill inte till det nya lägret. Vissa på grund av skepsisen till myndigheterna. Andra, som tror att det var högerradikaler som startade förra veckans brand, uttrycker en oro över att även det nya lägret ska brinna. Ytterligare andra kritiserar att det nya lägret är slutet. Till skillnad från Moria kommer det inte gå att lämna lägret för att promenera, motionera eller för att besöka Mytilene.

– Det nya lägret låter som ett fängelse. Och vi vill inte spärras in där med alla de problem som uppstått i Moria, säger Nouriye, en afghansk kvinna.

På torsdagen bestämde hon sig för att vägra lyda polisens order. Hon och väninnan Nasima stannar hellre stannar kvar här vid vägen, under regn och stekande sol, tillsammans med sina barn.

– Det här är inte en bra plats för de små. Men i Moria har folk blivit sjuka och fått hudinfektioner av att leva så trångt. Vi är rädda för att det kan förvärras i ett läger som man inte ens får lämna, säger Nouriye.

Nasima förklarar att de även är oroliga över att våldsamma konflikter som uppstått i Moria, till följd av både frustration och utsattheten, ska följa med till det nya lägret. Konflikter har funnits mellan exempelvis afghaner och vissa afrikanska grupper och under Nasimas och Nouriyes 13 månader i lägret hörde de om åtminstone sju människor som dödades i våldsamheter. Nasimas uppfattning är att den grekiska polisen har struntat i att utreda sakerna och i att försöka förbättra säkerhetsläget.

– Vi är väldigt fattiga afghanska flyktingar från Iran. Vi utsätter oss för de här resorna och osäkerheterna för att försöka ge våra barn en bättre framtid i Europa. Men vi tänker inte hamna i ännu ett Moria.