I slutet av 2018 kom SOM-institutet med en undersökning som visade att svenskarna tror att de minskar sin konsumtion, när vi tvärtemot ökar den. Inom kategorin möbler och heminredning har konsumtionen ökat med över 20 procent – samtidigt som vi själva tror att vi minskat den. Det är intressant hur konsumtionen så lätt kan flyga under vår radar.

Om vi det senaste året hade gått upp i vikt med 20 procent hade vi troligtvis märkt det, men tyngden av vår konsumtion – med fler saker, fler turer till soprum och den enorma påverkan på vår omgivning – märks desto mindre. 2017 gav varje svensk upphov till 473 kilo avfall, nästan ett halvt ton per person.

Dagens livsstil handlar om att köa ensamma i stora dyra bilar på väg till jobbet vi sliter ut oss på för att kunna köpa saker vi inte behöver, eller ens orkar återvinna på rätt sätt. Samtidigt inbillar vi oss att den karusellen innebär ”frihet”. Priset för den inbillade friheten är däremot högt. Förutom att vi ofta prioriterar bort det som faktiskt innebär lycka – sociala relationer, stressfri tillvaro och fysisk aktivitet – förstör vi framtiden för både oss och andra.

Så varför förnekar vi vår påverkan? Enligt forskaren Magnus Bergquist har vi en övertro på vår egen förmåga, underskattar risker och tror att tekniken kommer rädda oss. Dessutom, precis som exemplet ovan, tror vi att vi är mer miljövänliga än andra - även om det inte stämmer. Magnus Bergquist förklarar med frågeställningen att vi kanske känner att vi gör något bra när vi köper en ekologisk gurka, men betyder det att vi är moraliskt berättigade att flyga till Mallorca? För många verkar det vara så.

Att slita ut sig under jobbperioderna för att sedan försöka hitta lugnet på en strand någon annanstans är långsiktigt ohållbart, och tragiskt nog påverkar beteende våra möjligheter att leva och vara lyckliga i framtiden. Så vad borde vi göra istället? Vi måste göra något som är jobbigt för oss, att inse och acceptera vår påverkan. Sedan måste vi självklart göra något åt det. Diskussionen om vem som bär ansvar – individ, politik eller företag – kan gott lämnas i 2018. Vi bär alla ansvar, och vi kan alla påverka. Det är faktiskt den största chansen vi har till förändring.

För att ”alla andra” gör på ett visst sätt är nämligen viktigare än både regler och ekonomiska styrmedel, enligt forskning från Karlstads universitet. Vi påverkas mer av andra än vi tror, och att ta ställning – som att stanna på marken, sluta äta kött, minska konsumtionen, flytta pengarna och dissa bilen – skapar svallvågor. Större svallvågor än vi anar, och snabbare förändring än det mesta annat.

Under 2019 vore det därför bra att fokusera på en mer hälsosam livsstil. Mer vego-mat, mindre sittande i bilen och mer pengar på banken än i prylar kommer bidra till såväl bättre hälsa som miljö. Faktiskt så blir vi även gladare när vi gör miljövänliga saker, och blir mer nöjda med oss själva. Det borde alla unna sig.