Ledare. Somar Al Naher.

2017-08-14 03:00
Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Förtjänar inte ens klimatet ett paradigmskifte i synen på kött?

”De med höga löner kan skryta om att deras kött kommer från särskilda gårdar som inriktar sig på ekologiskt, men man kan inte med dagens ekonomiskt ojämlika samhälle säga åt folk att agera med plånboken.”

Aldrig förr har svenskarna ätit så mycket kött som nu. Trots att marknaden blomstrar av gröna alternativ till biff och fläskkotletter har köttätandet inte minskat, tvärtom. Förra året ökade förbrukningen av kött med ett halvt kilo per person. Och det till en svensk rekordnivå på 87,7 kilo per person och år, enligt statistik från Jordbruksverket.

En del trendanalytiker talar om peak meat, alltså att vi nått maxnivån för vårt köttätande. Men det handlar om att vi bytt ut en del kött mot ett annat, nöt och gris har gått ner något medan kyckling har gått upp. Sett sedan
1990-talet är köttboomen dock tydlig.

Kanske kommer vi att se en förändring i framtiden som inte bara är en kort hipp grön trend. Men hittills har den ökade kunskapen om köttkonsumtionens baksida – förhöjd cancerrisk, extrem påverkan på klimatet och avslöjanden om ständiga skandaler inom köttindustrin inte bitit tillräckligt mycket.

Det är uppenbart att frågan om att äta djur inte längre kan lämnas åt enskilda individers val. Det är inte tillräckligt att några har bytt till havremjölk i stället för komjölk. Eller att de med höga löner kan skryta om att deras kött kommer från särskilda gårdar som inriktar sig på ekologiskt. Man kan inte med dagens ekonomiskt ojämlika samhälle säga åt folk att agera med plånboken.

Faktum är att de största miljöbovarna är de med mycket pengar. Enligt en studie som publicerats i vetenskapstidskriften Nature har forskare vid University of Minnesota sett ett tydligt samband mellan inkomster och klimatpåverkan. Ju högre inkomster, desto mer animalisk mat tenderar folk att äta.

Att lägga sig i vad folk äter har alltid varit en känslig fråga. Köttets klimatpåverkan existerar knappt på den politiska kartan. För att inte tala om djuren. När hölls en debatt i riksdagen om människans relation till djuren? När senast hördes en diskussion i SVT:s Agenda eller i morgonsofforna om djurens livsvillkor och vad som ger oss människor rätten att förvägra kor, grisar och kycklingar rätt till ett fritt liv i naturen? Vad ger oss rätten att bära djurens pälsar och skinn för vår egen fåfänga? 

Så långt har mänskligheten inte kommit. Vi är inte redo att i grunden ifrågasätta vår relation till djur.

Låt gå att frågan är känslig, men förtjänar inte ens klimatet ett paradigmskifte i synen på kött?

Ur den synvinkeln är din och min tallrik inte enbart en privatsak. Vi människor är beroende av varandra och av att klimatet fungerar. Vad vi slevar upp på tallriken är därför allas angelägenhet.

Det går åt tio gånger mer energi till att producera kött än vegetabilier. För att få fram ett paket bacon krävs stora odlingsytor för att kunna mata grisarna. Spannmål som går till djurfabrikerna hade i stället kunnat användas till att mätta – många fler – människor.

Det är inte klimatmässigt hållbart.

Köttproduktionen leder också till stora utsläpp av metangas och lustgas. Dessutom leder utsläppen av fosfor och kväve, som kommer från djurens avföring, till övergödning i våra vatten.

Två tredjedelar av all antibiotikaanvändning i världen används inom jordbruket. Köttproducenterna ger medicin till fullt friska djur i syfte att fortsätta hålla dem friska men också för att korna och grisarna ska växa ännu snabbare. Det handlar om lönsamhet och utvecklingen är livsfarlig för vår egen hälsa.

I väntan på krafttag från våra politiker kan vi ändå göra något åt våra egna middagar under tiden. Genom att äta bönor och skippa köttet gör vi en insats för klimatet, för vårt välbefinnande och för djuren. Bönor, linser och ärtor är nyttiga proteiner med bra näring och innehåller lättlösliga fibrer.

En ny svensk studie visar att en gård som odlar grönsaker och bönor kan mätta tre gånger så många människor som en gård som i huvudsak inriktar sig på kött. 

Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet har följt en gård i Närke som ställde om till att odla vegetabilier.

Före omställningen kunde gården försörja 60 personer – nu kan samma gård mätta upp emot 200 människor.

Än en gång – vi vinner på att äta det vi odlar direkt i stället för att låta spannmålen ta omvägar via djurfabrikerna.