Oavsett Israels tidigare brott mot palestinier finns inget som legitimerar – för någon sida i ett krig – att mörda civilbefolkning och allra minst barn.

Men som tidigare utrikesminister Margot Wallström säger när hon intervjuas av DN har det ”…varit väldigt svåra levnadsvillkor för dem som har levt på Gazaremsan. Där har tyvärr funnits en grogrund för terrorister.”

Det finns en bakgrund. Gaza har till följd av Israels mur kallats världens största utomhusfängelse. Israels politik mot palestinierna har av en rad människorättsexperter och FN-organ beskrivits som apartheid. 

Nu trappas kriget upp å det grövsta. Israel svarar inte bara med bombningar i Gaza utan dödar dessutom civila, inklusive barn, genom att förvägra dem vatten och sjukvård, i och med den totala blockaden.

Förra veckan dödade israelisk krigföring fler än 2 300 palestinier. Tusentals skadades allvarligt och fler än 400 000 tvingades lämna sina hem. Det kallade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu för ”bara början”.

Den israeliska historikern Raz Segal, idag professor i studier av Förintelsen och folkmord vid Stocktonuniversitetet, skriver i Jewish Currents att det vi ser nu, är att Israel vill tvinga palestinier att fly till Egypten – ett nytt kapitel i Al-Nakba, då uppskattningsvis 750 000 palestinier drevs från sina hem under kriget 1948 i samband med bildandet av staten Israel. Han kallar det som nu utspelas inför våra ögon för ”ett skolboksexempel på folkmord” och påminner om att folkmord definieras som intentionen att förgöra, helt eller delvis, en grupp baserat på nationell, etnisk, religiös eller ras-tillhörighet. Han frågar sig vad annat än folkmord det kan leda till att förvägra civila palestinier i Gaza tillgång till mat, vatten, el och sjukvård.

Segal påminner om att den upptrappade – nu totala – blockaden av Gaza inte är ny. Den har, trots att den är olaglig enligt internationell rätt, pågått i 16 år.

Liknande uttalanden hörs från en rad biståndsorganisationer, bland annat uttalade Oxfam i fredags att uppmaningen till evakuering av norra Gaza riskerar att ”stegras till en tvångsförflyttning”, vilket är ett allvarligt brott mot internationell humanitär rätt och ett krigsbrott.

Regeringen har efter Hamas blodiga angrepp på Israel förra lördagen pausat biståndet till Palestina. Biståndet som är riktat till civilbefolkningen och bland annat kommer barn till del. Tre av de fyra partierna i regeringsunderlaget har dessutom krävt att Sverige ska dra tillbaka sitt erkännande av Palestina. 

Erkännandet av Palestina 2014 drevs fram av Margot Wallström som ett sätt att komma närmare en tvåstatslösning, och i DN-intervjun pekar hon på att 134 länder har erkänt Palestina ”och att det behövs något att luta sig mot den dag som den nuvarande konflikten är över och det kan inledas nya förhandlingar”.

Samtidigt är hon pessimistisk inför utsikterna att faktiskt åstadkomma fred. Det ser inte ljust ut. Nej, som bekant finns det inte – inte minst efter åratal av illegala israeliska bosättningar på palestinskt territorium – någon sammanhängande palestinsk landmassa.

Men vilken väg ser regeringsunderlaget till fred? Fortsätta sitt oreserverade stöd till en stat som nu av folkmordsexperter och judiska  fredsorganisationer anklagas för att bedriva folkmord?

Den frågan lämnas obesvarad.