”Sedan tänkte jag på alla andra stackars patienter. Alla andra som fick äta den där skitmaten. Som inte hade en galen dotter som bråkade till dom en önskekost. Som var helt ensamma på sjukhuset. Varför skulle dom inte få annan kost?”
Förra året fick Olgas familjemedlem diagnosen ändtarmscancer. Den var långt gången, och läkarna trodde att det var kort tid kvar. Familjemedlemmen opererades var tredje dag och hela familjen spenderade en månad på sjukhuset. Där upptäckte Olga att maten som serverades, finansierad av skattebetalare, inte var hälsosam. På sjukhusets veckomatsedel var det rött eller processat kött 8 av 14 måltider, trots att sådant kött är utpekat som riskfaktor för just ändtarmscancer. Ingen av måltiderna var vegetarisk. Hon fick ett möte med sjukhuset och lyckades få specialkost till sin familjemedlem, men tyckte att problemet var större än så. För hur är det ens möjligt att servera kost utan miljö- och hälsokrav på våra sjukhus?
Maten är självklart avgörande för hälsan, och kan bidra till hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, typ 2-diabetes och cancer. Samtidigt är också livsmedelsproduktionen den största källan till miljöförstöring och står för en fjärdedel av de globala klimatutsläppen. Förutom det bidrar den till förlust av biologisk mångfald, spridning av gifter och antibiotikaresistens. Bland annat.
Att jordbruket är så intensivt och miljöförstörande har motiverats utifrån ett globalt perspektiv, att det behövs för att mätta världens befolkning. Men det argumentet haltar. Idag går var tredje människa hungrig, trots att vi producerar ett stort överskott på mat. Ungefär en tredjedel av maten kastas utan att ha mättat någon. Efter att trenden länge varit positiv vände utvecklingen år 2015, och nu ökar antalet undernärda i världen igen. Samtidigt är övervikt ett stort problem, och år 2030 väntas varannan människa lida av undernäring eller felnäring.
Det här har lett till att FN-organet FAO, som för tio år sedan propagerade för att matproduktionen behövde intensifieras och öka med 70 procent, nu istället börjat lyfta vikten av mer hållbara jordbruksmetoder. Agroekologi och varierade växtföljder nämns som exempel, samtidigt som vi måste fasa ut fossila bränslen och konstgödsel. Dessutom måste livmedelssystemet förbättras, där utvecklingen gått mot allt längre avstånd mellan gård och matbord och allt mer processad mat. En jämnare ekonomisk fördelning sägs också vara en förutsättning för att kunna göra dagens livsmedelssystem mer hållbart.
Det krävs inget geni för att förstå att saker måste förändras. ”Felnäring” borde vara ett viktigt begrepp i Sverige, inte minst på sjukhusen. Trots att det låter som ett dåligt skämt att servera livsmedel som kan kopplas till cancer till cancersjuka är det just det vi gör.
För Olga ledde hennes ilska till ett initiativ som kallas “Reformaten”, en folkrörelse som kämpar för att ställa om till ett matsystem som gynnar planetens och människans hälsa. Genom en namninsamling, event och gruppen ”Reformaten community” på Facebook försöker hon tillsammans med andra skapa engagemang för förändring.
För ingen ska behöva ha en Olga i familjen för att få hälsosam kost på ett sjukhus, och inget kan idag motivera att matproduktionen skapar sådana miljökatastrofer. Alla kan förstå att vi behöver förändring. Frågan är bara varför så lite händer.
PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC
Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
