Max V Karlsson: Dags att ställa rätt fråga om bostadspolitiken

Hyror, räntor, grannar, renovering och möblering. Bostadssnacket dominerar på middagar, fester, i rökrutan och i fikarummet. Det är en social motor – och alla känner någon som hamnat i knipa eller haft tur med sin bostadssituation. Många unga kvinnor och icke-män sitter på skräckhistorier om sliskiga värdar eller orimliga villkor. Alla påverkas av och utgår ifrån hemmet som sin trygga punkt i livet. En del är oroliga och pressade. Och den arbetarfientliga bostadspolitiken tickar på i vakuum nästan helt oberoende av samhället utanför.

En övervägande majoritet av befolkningen tycker att det är politikens ansvar att lösa bostadsbristen, och nästan lika många oavsett egen boendeform tycker att det är hyresrätter som det i första hand behöver byggas mer av. Bostadssituationen är en katastrof, och ännu värre om du har en vanlig eller låg lön. Politiken har idag inga svar på var din undersköterska eller lokalvårdare ska bo – de får bara lösa det. Så ser det ut när samhället ger upp, highfivear hyresvärdarna och struntar i alla som måste bo.