Recension

Tillbaka till amfiteatern – med patriciernas blick

Publicerad 21 maj, 2020

Vi har lärt känna president Snow som en fullbordad diktator. Men vägen dit? Det utforskar Suzanne Collins i den nya romanen om Panem. Bild: Bild: Press

Dagens ETC

Nu kommer nästa, efterlängtade roman i Suzanne Collins serie om Hungerspelen, ”Balladen om sångfåglar och ormar”, en prequel som kretsar kring hur Coriolanus Snow blev en blodtörstig diktator. Boken börjar förutsägbart men utvecklas till den hittills bästa delen.

Rasmus Landström

Text

Hungerspelen-fans får ursäkta, men senaste gången Suzanne Collins skrev om Panem och Katniss Everdeen blev det skitdåligt! ”Mockingjay” från 2010 var ett ambitiöst försök att skriva något utöver underhållningslitteratur, en historia om inbördeskrig och hur revolutionen äter sina egna barn. Dessvärre saknade Collins de litterära verktygen för att skapa en sådan berättelse. Katniss var – om sanningen ska fram – en ganska endimensionell karaktär, språket i boken var bruksprosa. Det blev platt fall.

Kanske kände Collins själv sina begränsningar. Det har nämligen tagit henne tio år att producera en fjärde del i berättelsen om Hungerspelen. Och när ”Balladen om sångfåglar och ormar” äntligen släpptes i tisdags, i habil översättning av Lena Jonsson, innebar det ett steg tillbaka – i dubbel bemärkelse.