Som en Pippi Långstrump i 70-talets USA

När Louisiana Elefantes farmor väcker henne mitt i natten och säger att de genast måste ge sig iväg, för räkenskapens timme är inne, så säger hon inte emot. Hon sätter sig i bilen och åker från Florida till Georgia. Louisiana är van vid sin farmors nycker. Hon är dessutom alldeles för van vid att plötsligt behöva flytta. Hela hennes barndom har varit en enda lång räcka av uppbrott.  Det är en gammal förbannelse som sägs ligga över släkten. Louisiana sörjer både de vänner och husdjur hon har tvingats lämna. När farmor först blir sjuk och sedan försvinner så tvingas hon dessutom att klara sig helt på egen hand. Räddningen blir de vänliga människor som kommer i hennes väg, och det är också de som till sist blir hennes nya hem.

Det finns en tydlig sagoton i ”Louisianas väg hem”. Det är en ton som delvis bärs av Louisianas egna tankar och fantasier kring Pinocchio, sagan om den lilla trädockan som hon identifierar sig med. Tonen finns också i det stråk av sagans magi som finns där, och som uppstår när farmors märkliga historier och Lousianas egen fantasi filtrerar det som sker.