Kultur & Nöje

Kärlek över gränserna – eller zoofili?

Publicerad 14 februari, 2018

Elisa (Sally Hawkins) skurar golv i en hemlig militäranläggning och finner kärlek i en havsman. Bild: Bild: Kerry Hayes

Dagens ETC

”Shape of water”, ”Shape of water?”, ”Shape of water!” Så lät det överallt på Toronto filmfestival i september förra året. Jämte Sundance är höstens festival i Kanada den största förhandsarenan för Oscarssäsongen och folk kunde inte hålla käften om Guillermo del Toros ”återkomst”.

Kristoffer Viita

Text

Visst, efter att del Toro regisserat 100 timmar av hobbitar och stora robotar som slåss mot monster från andra dimensioner i ”Pacific Rim” (en genre där han gärna får stanna för evigt) kanske en saga med ”interspecies erotica” verkar som ett steg framåt, men att ”The Shape of Water” anses vara en ”vuxnare” film måste ses som ännu ett tecken på infantiliseringen av kulturen.

Filmen är i princip ”E.T.” med en manlig sjöjungfru, en stum städerska och Oscar-certifierat tidelag. Kalla det ”kärlek över gränserna” om ni så vill, men amfibisk zoofili är en mer korrekt beskrivning.