Berättarperspektivet växlar mellan människornas och hundens, där den senares övertygelse om att allt som rör familjens välmående bygger på hans insatser, löper genom hela boken.

Familjen Peachy består av två vuxna och tre barn, som alla är olika till intressen och temperament. Det blir därför en viljornas kamp när de ska bestämma vart sommarens resa ska gå, där Bettys förslag om en tältsemester vinner.

Sticker alla ut på olika sätt

Det är inga stora saker som händer. Det regnar vid ett tillfälle. McTavish verkar en annan dag ha sprungit bort. Det har han också gjort, men med avsikt eftersom det var enda sättet för att få hela familjen på fötter så att de verkligen fick uppleva det härliga berg som fanns intill tältplatsen. Att slutet är gott betyder i det här fallet en lugn, glad och harmonisk familj, vilket ju är vad både hundar och små människor uppskattar mest av allt.

Det som ger berättelsen liv och karaktär är McTavish. Han älskar, på hundars vis, hela sin familj, men ser dem samtidigt som en samling vilda och oförutsägbara individer som ständigt ställer till med kaos. Han både passar sin familj och räddar den när det behövs.

Karaktärerna i boken sticker alla ut på olika sätt. Pappa Peachy, en konstant orolig människa som ser faror överallt och som försöker förbereda både sig själv och sina närmaste på idel katastrofer. När de andra ser en vacker sjö, står pappa Peachy bredvid och varnar för giftiga sjöborrar och köttätande parasiter. När Bettys storasyster Ava, som är djupt försjunken i filosofins underbara värld, ligger på rygg och flyter i den vackra bergssjön så gör hon det medan hon begrundar ”universums ontologiska skönhet”.

Om en ung läsare inte förstår allt Ava säger och tänker så gör det nog inget, för det gör ju inte heller hennes familj.

Tre av familjemedlemmarna är aningen endimensionellt skildrade, men de är det med stil. Pappans oro varieras ständigt, med en humoristisk tvist. Avas filosofiska funderingar kontrasterar mot hennes bror Ollie, som bara önskar sig ett disko och en flickvän.

McTavish finns på riktigt

Kapitelboken är sparsamt illustrerad. Bilderna enkla och strama, men ger en hum om hur karaktärerna och miljöerna ser ut.

”En duktig hund på vift” är Meg Rosoffs andra om den kloka och rådiga hunden, där den första ”En duktig hund” skildrar hur McTavish kommer till familjen och räddar dem från kaos.

En fin knorr är att McTavish finns på riktigt. Meg Rosoff träffade honom i en park intill där hon bor, och tyckte att den lilla hunden med stort huvud var så kaxig att han förtjänade att få en bok skriven om sig. Nu fick han två. Och vem vet – hundklokheten kanske kommer att leda fram till fler än så?