Kultur & Nöje.

2020-08-01 14:42
  • Foto: Helene Toresdotter/moderna museet
  • Foto: Albin Dahlström/moderna museet
  • Foto: wikimedia commons
  • Foto: Albin Dahlström/moderna museet
  • Foto: Helene Toresdotter/Moderna museet
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

Hilma af Klint väcker något djupt i oss

Efter enorma framgångar utomlands återvänder Hilma af Klints verk till hemlandet Sverige.

Nu visas konstnärens verk på Moderna museet i Malmö, i en utställning som redan blivit förlängd från september till februari nästa år.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Nyhetsmagasinet ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

11 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Nyhetsmagasinet ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Nyhetsmagasinet ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

På grund av begränsningarna kring coronaviruset släpps bara ett begränsat antal besökare in i utställningen, som är slutsåld två veckor framåt när jag besöker den i juli. Vi har nittio minuter på oss att gå genom de två våningarna med verk av Hilma af Klints drygt hundra år gamla målningar. Tiden räcker till – utställningen är betydligt mindre omfattande än den jag sett på Guggenheimmuseet i New York förra året – det som blev den mest besökta utställningen i museets historia – där lokalens spiralformade våningar fylldes av konstnärens livsverk, i kronologisk ordning.

Skrev om konsthistorien

På utställningen i Malmö syns flera konstverk som inte visats vare sig där eller på Moderna i Stockholm där Hilma fick sin stora genombrottsutställning 2013. Bland annat är det flera verk med tydlig religiös och andlig anknytning – som de som visar St Göran och draken – som inte visats på samma sätt tidigare. Nyckeln till urvalet ligger i utställningens titel: ”Hilma af Klint – Konstnär, forskare, medium”. Efter att ha etablerat Hilma af Klints roll i konsthistorien – som skrevs om radikalt när den tidigare okända konstnären fick sitt genombrott på den internationella konstscenen och visade att hon var först ut med att måla abstrakt konst, en roll som tidigare tillskrivits Wassily Kandinsky – har den tidigare nästan helt okända Hilma af Klint fått en helt ny status i den världen. Nu har fokus hamnat på den esoteriska aspekten av hennes konst.

Strategin är väl uttänkt: hade en obskyr kvinnlig konstnär lanserats som en ”andlig konstnär” hade det varit lätt att avskriva henne. Men genom att först ge henne den status i konstkanon som hon förtjänar, finns det nu utrymme att gå djupare in i verkens komplexa meningslager.

Hilma antog uppdraget

Hilma af Klint (född 1862) drev gruppen De fem med fyra väninnor. De samlades för veckovisa seanser och kanaliserade guider från andra sidan som kallades De Höga – som sa sig förbereda dem för ett stort uppdrag. Hilma antog uppdraget, men hela gruppen antas ha varit engagerade i projektet där hon mellan 1906 och 1915 målade 193 verk, ”Målningarna till templet”. Delar visas nu på Moderna museet. Hilma af Klint var relativt okänd under sin livstid och när hon dog gav hon tydliga instruktioner till sina efterlevande släktingar: visa inte verken på tjugo år, för världen är inte redo ännu.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Innehåller koder?

Frågan som museet ställer i samband med utställningen är, om det kan vara så att målningarna innehåller koder eller budskap, som betraktarna ”laddar ner”. Det är inte svårt att tro, när man ser besökarnas djupt försjunkna miner, där de förundrat betraktar konstverken som på i Malmö visas i en rad serier, där de rör sig mellan det figurativa och kaos­artat abstrakta. Hilma af Klints kanaliserade konstverk tycks väcka något djupt i oss, bortom logik och bortom orden.

Serien som kallas ”De tio största” tronar flera meter höga i ett inre rum i den nedre Turbinhallen. I abstrakta former gestaltas de olika stadierna för ett människoliv, via barndomen till ”mannaåldern” och vidare till ålderdomen. De rumsliga organiseringen av verken känns inte helt intuitiv för mig som besökare, innan jag begriper att serierna är hängda i cirkulära rörelser, där de följer med­sols mönster – som i serien från urkaos, till evolutionen.

I många av verken kan vi identifiera referenser till kroppens chakrasystem, där roten brukar illustreras i dova, röda och orange nyanser, medan de högre energierna uppåt kronchakran och huvudet är i lila toner. Det syns tydligt i exempelvis ”De tio största” – där min egen tolkning är att representationen av barndomen likt inom esoterisk tradition illustreras av de orange och röda tonerna – som brukar förknippas med att vi ”landar” i de nedre mer fysiska chakrana under barndomen – för att sedan röra sig uppåt, mot det mentala och andliga centren högre upp i kroppen.

Tempelmålningar

Det är samma tankar som lett till det curatoriska valet att placera de för allmänheten kanske mest kända verken, de tre ”Altarbilder” som Hilma af Klint själv uppfattade som själva kärnan i ”Målningarna till templet”, mot en mörkt lila bakgrund. Hilmas egen vision var att Altarbilderna skulle placeras högst upp i en spiralformad byggnad, en dröm som delvis förverkligades när de visades i Guggenheims spiral­formade lokaler.

Visionär samklang

I utställningen har man också tagit fasta på verkens visionära samklang med dagens kunskap om avancerad fysik och medvetandefilosofi. När jag pluggade ämnet på universitetet för ett decennium sedan fick vi mest lära oss att ingen har en aning vad medvetandet är, eller var det är placerat. Kanske finns svaren inte i logiken, utan i det outtalat abstrakta som konsten kan erbjuda.

Som kuratorerna konstaterar i museibroschyren: Hilma målade bilder för framtiden, och framtiden är nu. 

PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC

Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Hilma af klint

Hilma af Klint föddes i Sverige 1862 i en överklassfamilj.

Hon utbildade sig på Kungliga konsthögskolan som en av de tidiga kvinnliga studenterna.

Hon intresserade sig tidigt för det esoteriska, som hade ett stort uppsving i intellektuella kretsar kring 1900.

Tillsammans med fyra väninnor startade hon De fem, en grupp som träffades för seanser och gruppen ”gavs” ett uppdrag att genomföra en rad konstverk, ett uppdrag Hilma antog och som resulterade i verken där ett urval nu visas på Moderna Museet i Malmö under utställningen ”Konstnär, forskare, medium”.

Utställningen som ursprungligen skulle avslutas i november har nu förlängts till 21 februari 2021.

Det andliga i konsten

Hilma af Klint upplevde att verken kanaliserades genom henne, från de andliga lärarna på andra sidan som kallade sig De Höga: ”Bilderna målades direkt genom mig, utan föregående teckning och med stor kraft. Jag hade ingen aning om vad bilderna skulle föreställa, och ändå arbetade jag fort och säkert, utan att ändra ett enda penseldrag.”

De 193 verk som hon målade mellan 1906 och 1915 kallas ”Målningarna till templet” och delar av dem visas nu på Moderna Museet i Malmö. Återkommande teman i verken är människans evolution, pådriven av polariteter. Men även människans utvecklingsstadium under tiden på jorden.