Kultur & Nöje.

2018-01-31 17:30
Äldre kvinnor får fortsatt mindre utrymme än äldre män – och äldre kvinnor med låg köpkraft syns allra minst, visar ny forskning. Däremot har medelålders kvinnor fått mer plats sedan 1994.  Bild: TT
Äldre kvinnor får fortsatt mindre utrymme än äldre män – och äldre kvinnor med låg köpkraft syns allra minst, visar ny forskning. Däremot har medelålders kvinnor fått mer plats sedan 1994. 

De osynliga – äldre kvinnor med tunna plånböcker

Trots att var fjärde svensk är över 60 år lyser åldersgruppen med sin frånvaro i medierna. Äldre kvinnor får mindre utrymme än äldre män – och äldre kvinnor med låg köpkraft syns allra minst. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.

Medier producerar en ständig ström av bilder som tillsammans formar vår uppfattning om verkligheten och människorna omkring oss. Hur människor representeras i det offentliga bild- och informationsflödet både speglar maktförhållanden i samhället och bidrar till att upprätthålla dem, menar Maria Edström. Hon är lektor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet, och har länge intresserat sig för olika gruppers representation i medierna.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Jag har tidigare skrivit en avhandling, ”TV-rummets eliter”, om hur olika kön, eliter och vanligt folk kommer fram i svensk tv. Parallellt har jag tittat på ålder och på hur medierna riskerar att skapa fördomar och stereotypa bilder av äldre som kan leda till diskriminering, säger hon.

Resultaten, som delvis är rätt nedslående, har nyligen presenterats i en vetenskaplig artikel.

– I Sverige och många andra länder blir befolkningen allt äldre och friskare, ändå förlorar medierna i stort sett intresset för människor så snart de passerat 50. Efter arbetslivet är du helt passé, särskilt i nyhetsmedierna, säger Maria Edström.

Om äldre alls syns är det mer sällan i nyhetsrapporteringen – och oftare i till exempel reportage och annonser.

Välbärgad ”grå marknad”

Mest medieutrymme får personer i åldrarna 15–45 år. Unga kvinnor syns mer än unga män, men från 30 år och uppåt dominerar männen, inte minst män i ledande ställning. På senare år syns en del enskilda äldre kvinnor med inflytande i nyheterna, som Angela Merkel, 64 år, men det tillhör undantagen.

– Äldre kvinnor får minst medieutrymme, och allra minst äldre kvinnor med tunna plånböcker. Välbärgade pensionärer av båda könen tillhör den ”grå marknaden” och har börjat tilldra sig uppmärksamhet från resebolag och andra annonsörer som vill locka till konsumtion, säger Maria Edström.

Det empiriska materialet i undersökningen är hämtat från de största svenska medierna, inklusive annonser, under en specifik dag åren 1994, 2004 och 2014. Eftersom äldre knappt representeras handlar den främsta stereotypen om osynlighet.

– En äldre manlig professor, kanske i vit labbrock, är en gångbar figur i medierna. Men för båda könen är osynlighet den främsta stereotypen, att äldre genom sin frånvaro riskerar att bli ännu mer ointressanta, säger hon.

Amelia ögonöppnare

För 20 år sedan var över hälften av dem som syntes i medierna mellan 15 och 29 år, i dag utgör de drygt en tredjedel. Däremot har medelålders kvinnor fått mer plats jämfört med 1994.

– En bidragande orsak är att utbudet förändrats genom att Amelia Adamo med sina magasin lyckats övertyga annonsörerna att medelålders kvinnor ofta är en köpstark målgrupp, säger Maria Edström.

Numera finns det också nät­initiativ som vill synliggöra äldre, som News 55 och Nyfiken Grå.

– Annonsörer betalar sällan för tittare som passerat 60. En orsak kan vara att mediebranschen fallit offer för sin egen stereotypa bild av äldre.

Funktionshindrade, minoriteter och de med annan etnisk bakgrund och religion – för att ta några exempel – är också marginaliserade i medierna. Kort sagt de flesta som inte är vita, svensktalande, bemedlade och inflytelserika.

– Underrepresentationen speglar maktordningen. Men medierna har alla möjligheter att göra tvärt om. De kan välja att utmana maktordningen, de kan bekräfta den eller förstärka den. Mediernas avsikt är nog oftast inte att välja bort vissa grupper, men när alla bilder läggs ihop blir det tydligt att de går åt samma håll.

Nedslag i tre årtionden

Maria Edströms nya vetenskapliga artikel heter ”Visibility patterns of gendered ageism in the media buzz: a study of the representation of gender and age over three decades”.

Hon är med i Agecap, Centrum för åldrande och hälsa, som finansierat artikeln.

Datasamlingen har gjorts tillsammans med frilansjournalisten Maria Jacobson i projektet Massmediernas enfaldiga typer.

Undersökningen bygger på bildmaterial från några stora svenska medier – nyheter, reportage, tv-serier, film och reklam – under en dag åren 1994, 2004 och 2014.